Etikett: Dagen

Rasmus: Replik på Stefan Gustavsson

För ett par veckor sedan hade jag och Jonathan med en debattartikel i dagen med ett svar till Stefan Gustavsson, i förra veckan kom ett svar från honom som vi skrev ett svar till på. Dock så hade tydligen Gustavsson slutreplik så vårt svar kom inte med, därför väljer vi att publicera det här på bloggen istället.

Kristna är kallade att bidra utifrån sina respektive gåvor i församlingslivet. Guds obegripliga väsen uppenbaras för oss människor i Jesus (Joh 1:14), som tar rollen som Messias. Evangelierna och breven vittnar om Jesus och Guds rike som Jesus andliga och politiska vision. Denna börjar förverkligas i församlingarna där vi alla är olika lemmar av kyrkan som Kristi kropp. När vi omvänder oss väljer vi att söka Jesus ledning. Denna uppenbaras profetiskt och genom skriften. Kristna uppmanas att inte förakta några profetior men pröva allt och praktisera ömsesidig hjälp (1 Thess 5:19). Som förebild har vi Jerusalemförsamlingen och andra urkyrkliga rörelsers egendomsgemenskap. En församling som tar till sig denna vision kommer säkerligen att se Guds rike skymta igenom. I församlingslivet korsas de gränser som samhället vill dra mellan individ och individ eller grupp och grupp. Både fattiga och rika kan frälsas från det materiella överflödets illusion till förmån för en gemenskap där ingens begär räknas mer än någon annans behov. Jesus ord om att allt är möjligt för Gud och förlåtelsens realitet befriar inte den unge rike mannen som ägde mycket från uppmaningen att sälja allt han äger (Matt 19:21). Om vi följer Jesus uppmaning att sträva efter fullkomlighet (så som vår fader i himlen är fullkomlig) men ändå är ödmjuka och självrannsakande inför vår mänskliga tendens att misslyckas, så är vi ändå på väg att bli en stad på ett berg och ett lysande exempel för världen. Det kan låta naivt och orealistiskt, men i församlingen får vi hjälp av den helige ande, den kristna kärleken och varandra. I detta ser vi en anarkistisk politisk linje för församlingen och en uppmaning till oss kristna att utöva kärlek gentemot varandra och inte makt över varandra. 

(mer…)

Rasmus: Spektakulära helanden

I dagen idag så skriver Joakim Hagerius en ledare om att vi bör fånga upp varnings tecken från Bethel Church, Redding, i Kalifornien. (Finns här att läsa) Bakgrunden till ledaren är att i Bethel så har det sedan strax före jul på gått bön för återupplivandet av en tvåårig flicka och det har även uppmanats på kyrkans instagram att be.

Efter att ha beskrivit vad bethel är för kyrka och i vilket sammanhang den rör sig så kommer han fram till det här.

Men det finns också varningstecken att ta på stort allvar. Dålig teologi är en grogrund för urspårad karismatik. Bara av det skälet bör man vara försiktig och djupt skeptisk när en andlig ledare tar sin följare ut på ”ny mark”. Nya kyrkliga praktiker behöver prövas, inte bara mot bibelordet och den egna upplevelsen, utan också mot hur kyrkan genom historien har formulerat teologi och uttolkat det kristna livet.

Det finns anledning till oro när en andlig rörelse blir alltför ensidig och överbetonar valda delar på bekostnad av andra. När en del av sanningen görs till hela sanningen. Uppståndelsebönen i Bethel är ett exempel på hur tron på helandet gått så långt att man inte accepterar några andra scenarier.

Hela pingsten skriver Michael Grenholm ett svar på ledaren där han kommer fram till att det inte är ett problem att be för att döda ska återupplivas, utan problemet ligger i att vi i den vita delen av världen inte tror på att Gud kan återuppliva människor.

Jag ser dock ett annat problem i det hela, klart att Gud kan hela och även återuppliva människor, men när det görs till spektakel och med en baktanke ”att om bara den här personen blir frisk eller lever igen så kommer människor komma till tro och bli frälsta”, då är man ute på fel spår. När helanden sker så är det på Guds premisser, det handlar inte om hur mycket tro vi har eller hur många och mycket vi ber. När Jesus helar människor i bibeln så är det mellan personen och han inte något han gör för att vinna massorna.

Om människor väljer att bli frälsta för att ett ”spektakulärt” helande/mirakel sker, vad händer då nästa gång vi ber för någon och den personen inte blir helad? Är det vår tro det är fel på då, som en del personer lärde ut under 90- och tidiga 00-talet? Eller lämnar människor tron istället?

Jag tror att det är så att det inte går att bygga en kristen tro utifrån mirakler. Om det är det vi presenterar tron som, ett sätt att hålla sig frisk och på topp, bara vi tror rätt, då är vi tillbaka i framgångsteologin. Och dit vill då inte jag tillbaka till, för den ger bara framgång för några få medans den bryter ner många.

Jag tror istället att vi måste fokusera på att presentera Guds rike för folk. Och det är inte ett rike där alla går omkring och är friska och glada jämt, men det är ett rike där alla får plats, där alla har mat att äta, kläder på kroppen, tak över huvudet och där alla är sedda och har en uppgift att fylla.

Rasmus: Domedagsprofeter profeterar över sverige

Jag var idag ut på dagen.se och läste lite grann, framför allt på debatt sidorna, och jag blir ledsen, arg och fundersam när jag läser flera olika debattinlägg som är emot invandring, för SD och som tror att sverige håller på att gå under och att sverige i sig är något att kämpa för.

Framför allt så läste jag ett inlägg av en som heter Lars Enarson, hans egen sida finns här. Han skriver att han fått ett tilltal från Gud att antikrist är påväg att ta över sverige och att det bästa sättet att hejda eller iaf minska antikrists framfart är att rösta på SD i spektaklet i höst. JAG FÖRSTÅR INTE HUR MAN ENS KAN TROR ATT EN SÅN SAK SKULLE VARA FRÅN GUD?!?!?!?!

För det första; varför skulle Gud bry sig om en sådan skit sak som en påhittat gräns till något vi kallar för sverige? Att Gud bryr sig om människorna som bor här tror jag. Således så tror jag att vi som är kristna och bor här ska bry oss om de människor som bor här med, men inte gör vi det genom att rösta fram ett parti som inte bryr sig om alla människor som bor här, till å styra den här påhittade nationen. Det är ju rent kontraproduktivt.

För det andra; OM antikrist nu håller på att ta över sverige. Jag säger inte att det är så, men vi leker med tanken. Går vi inte hens vägar då om vi slutar bry oss om våra medmänniskor genom att låta rasister som Jimmie Åkesson, Björn Söder, Rickard Jomhof mfl bestämma och styra.

Så vad ska vi göra istället? Ja, jag vet inte riktigt. Älska vår nästa som oss själv, kanske. Jag tror det kan vara en bra börja. Sluta vara så fruktansvärt rädda för personer och saker vi inte känner så bra.

Att ta debatten med dem tror jag inte funkar. Vi kommer iaf inte att omvända den som redan är övertygad om att sverige är viktigt och att det håller på att gå under. Kanske att vi kan övertyga den som står och väger i mellan. Men jag orkar inte längre med att debattera med dessa människor, så jag får försöka med att älska min nästa och hoppas att det liksom en sten som slängs i vattnet ger ringar som sprider sig.

Så säger Herren: Handla rättvist och rättfärdigt och rädda den utplundrade ur förtryckarens våld. Kränk inte invandraren, den faderlöse och änkan, bruka inte våld mot dem. Låt inte oskyldigt blod flyta på denna plats! Jer 22:3

Rasmus: Insändare i dagen

För typ en månad sen startades det ett parti som kallar sig för kristna värdepartiet och som en reaktion på det så skrev jag ihop en insändare som jag skickade till tidningen Dagen. Om nån skulle vara intresserad av att läsa den så finns den här och om man vill diskutera dess innehåll så är det välkommet att göra här i kommentars fältet.

Rasmus: Lura mammon i Jul?

Dogge Doggelito skriver idag i dagen om hur han ska lura mammon i jul.

Han skriver mycket om hur vi slösar en massa pengar kring jul och hur vi tappar bort Jesus i allt annat som måste fixas och göras kring och under jul. Mot slutet så presenterar han sin plan på hur han ska lura mammon i år, och till en början vart jag lite skeptisk. Så här skriver han:

”Så här kommer min plan för i år. Jag ska lura Mammon och girigheten. Den 7 januari firas av många ortodox kristna eftersom de var då de tre vise männen kom med gåvor till Jesus. Den dagen kommer jag att välja ut en speciell gåva till var och en av mina barn. Först och främst lurar jag mammon när jag köper för halva priset.”

När jag hade läst det så funderade jag på hur han hade tänk egentligen. Jo, han gör ju inte av med så mycket pengar och då minskar mammons makt. Fast å andra sidan så tänkte jag att det kan ju lätt bli att man blir girig och håller i pengarna istället. Men jag gillar ändå idéen med att försöka ändra på jultraditionen att varje år slå nytt försäljningsrekord. Krönikan fortsätter sen med hans förklaring på varför han tänker göra så.

”Jag slipper stressen, och framförallt får jag mer tid med familjen, för att fira att Jesus vandrat på vår jord med gåvor från himmelriket. Gåvor så ljuvliga att de fortfarande, tusentals år efter hans födelse, inspirerar oss till att bli bättre människor. Jesus ord inspirerar mig och min familj till att stå emot frestelser som girighet för att istället ge till de behövande. Att stå emot girighet för att istället skapa tid tillsammans med familjen.”

Och där tror jag att vi alla har något att lära av Dogge. Jag tror att vi har tappat bort julens egentliga budskap, åtminstone så gör jag det väldigt ofta. Istället hamnar fokuset på att jag måste hinna se kalle, måste äta massa mat, hoppas jag får det eller det i julklapp. Nu är det ju inte så många dagar kvar till jul, men hur har du tänkt kring julen, presenterna och maten i år? Hur tänker du kring att använda alternativa ekonomier istället för att slösa bort en massa pengar i affärer som gör dom rika ännu rikare? Måste man ge julklappar? Vad är det som är det viktiga på jul för dig?

Som du märker har jag kastat ut en massa frågor och det skulle vara väldigt intressant att höra vad du har att säga. Så skriv gärna ett svar i kommentarerna så kan vi ha en fortsatt diskussion där.

Frid och God Jul!