Virus 2018

Kom ihåg att anmäla dig till sommarens virus, som går av stapeln den 30/7-1/8. Sista anmälningsdag den 30/6. Info och anmälan på virus2018.wordpress.com

Annonser

Virus 2018

Nu finns temat för sommarens virusträff och lite annan information upplagd på virus2018.wordpress.com

Anmälningssidan kommer förhoppningsvis upp lite senare i veckan

Höstvirus 2017

Det är snart dags för höstvirus 2017 gå in här för mer info och anmälan. http://virus2017.tk/

Virus* är en gemenskaps- och nätverkshelg för alla som är intresserade av relationen mellan kristendom och anarkism. Vi träffas i Göteborg lördag till söndag den 18:e till 19:e november för att tillsammans utforska möjligheter till kristet och anarkistiskt liv i den tid och värld vi lever i idag.

* Namnet ”virus” syftar på bilden av att den kristna tron spred sig som ett virus i det romerska riket efter Jesus uppståndelse.

Höstens tema är ”drömmar och mardrömmar”.

Varmt välkomna att vara med!

Program Höstvirus 2017

Fredag

Förslag kommer

Lördag

11.00-11.50 Introduktion, presentation och smågrupper

12.00-12.50 Pass 1 – Panelsamtal om utopi-projekt

[Hjälp! Vill du ta med exempel eller läsa in dig på ett förslag från planeringsgruppen?]

13.00 – 14.30 Lunch

14.30 – 15.20 Pass 2 – Kunskapsdelning

[Hjälp! Ta med tips som du vill dela med dig av till vårt tänkta bibliotek! Berätta gärna för planeringsgruppen om du vill ta med något?]

15.30 – 16.15 Pass 3 – Knytispunkt – aktivitet

[Hjälp! Vi vill ha något praktiskt att omväxla med, kom med förslag!]

16.15 – 16.30 Fika

16.30 – 17.00 Pass 4 – Urbanisering

17.00 – 17.50 Smågruppstid (mat å chokladbollar)

18.00 – 19.30 Middag

19.30 – 20.30 Pass 5 – Anarkistisk sagostund

[Hjälp! Vill du läsa något eget eller läsa in dig på ett förslag från planeringsgruppen?]

20.30 – 21.00 Andakt

Söndag

8.30 – 9.30 Frukost

9.30-10.30 Pass 6 – Olika nivåer av utopi och Praxis, strategi, vana

11.00 – 12.00 Gudstjänst i Mariakyrkan, Alternativt aktion/promenad

12.00 – 13:00 Lunch som vi tänkte beställa ute.

 

13.00 – 14.00 Pass 7 – Höstvirus: Men sen då?

14.00 – 14.50 Städning

Trym: A-ordet

Som jag har förstått kärnan i kristen underjordsprojektet så handlar det om vad som händer om kristna försöker följa Kristus. Oavsett vilka sociala normer, lagar och begränsningar kyrkan möter i friktion med samhället. Även om jag hamnade på kristen underjord relativt sent så känner jag igen mig väldigt väl i denna strävan. För mig har den inneburit ett ställningstagande, inte bara för Kristus, gudsriket och kyrkan utan också för en anarkistisk ideologi. Men det har lätt till att jag flera gånger fått frågan: Varför är A-ordet så viktigt?

Läs mer

Rasmus: Recension av ”Att hoppas på ett annat system”

att_hoppas_på_annat_system

”Att hoppas på ett annat system” är en antologi om kristen tro och anarkism. Det har gjorts lite reklam för boken här på bloggen tidigare. Nu har jag läst den och tänkte ge mig på ett försök att recensera den.

De som har varit delaktiga i att skriva boken är Anton Lundqvist, Tomas Lundström, Alice Hägg, Elin Lundell, Johanna Hadin, Jonas Lundstöm, Jonathan Wiksten, Maja Ekström och Tobias Herrström.

Boken har en stor bredd då varje författare tar upp olika aspekter på ämnet. I läsningen får vi dels ta del av berättelser från gatorna och barrikaderna i kampen för ett bättre samhälle och dels tankar kring kristen tro och anarkism, allt utifrån författarnas egna erfarenheter. Det är på gatorna som författarna har träffats och lärt känna varandra. Men boken handlar inte främst om deras insatser i flyktingblockader, manifestationer mot vapenexport eller i motståndet mot orättvisor. Alla de sakerna som de tar upp och som de själva har varit med om leder vidare till deras tankar kring vad det egentligen innebär att följa Jesus. Hur nära besläktade är kristen tro och anarkism? Var Jesus feminist? Och är det okej att bruka våld som kristen? är frågor som tas upp i boken.

Vi får även läsa om anarkismens historia, den tidiga kristna rörelsen, väckelserörelsen och dess användande av civil olydnad. Vi kan läsa om Guds rike och att kristet motstånd är att leva som en förkultur.

Språket i boken är tidvis lite akademiskt och med en del facktermer, men jag skulle ändå vilja påstå att den är hyfsat lättläst. I och med att den periodvis bygger på författarnas liv så blir det lätt att hänga med i resonemangen, det blir inte bara korvstoppande fakta. Boken känns lite som en introduktion till ämnet och för min del gav den nog fler frågor än svar. Något jag upplever som positivt då jag måste tänka själv kring ämnet och inte bara bli serverad ett färdigt koncept.

Eftersom bokens tema är kristen tro och anarkism så lyfts temat makt upp direkt eller indirekt genom de flesta kapitlen i boken. Framförallt tanken om att vi som kristna inte ska söka oss makt, utan istället söka oss till och bygga gemenskaper med icke-hierarkiska system. Elin Lundell skriver i sitt kapitel en grej kring makt som jag tyckte var väldigt intressant. Hon skriver:

Det kan vara väldigt bekvämt för en stor massa att ledas av en eller några få individer, men när vi insett att människan inte är kapabel att ensam hantera makt på det här sättet måste vi avsäga oss den bekvämligheten. Genom att befria människor från det slaveri som maktutövande faktiskt innebär (det låter motsägelsefullt, men jag tror att det är så) tar gemenskapen gemensamt ansvar för att makt och inflytande hanteras försiktigt och fördelas klokt och rättvist”.

Att se på makt som ett slaveri är för mig en ny tanke som känns lite svår att greppa. Men på nått sätt kan jag ändå förstå tanken att man inte är fri när man har makten över andra. Jag skulle vilja koppla det till ett stycke i slutet av Jonathans kapitel där han pratar om beröringspunkter mellan kristendomen och anarkismen. Han skriver:

”Anarkismens frihetsideal och tilltro till den befriade människans potential att fatta övervägda moraliska beslut bekräftas av Jesus sammanfattning av lagen och profeterna i Matt 7:12 ‘allt vad ni vill att människor ska göra för er, det ska ni göra för dem.’ ”.

Efter det som både Elin och Jonathan skriver så tänker jag att om vi ska kunna agerar mot andra på samma sätt som vi vill bli bemötta på så krävs frihet. Jag tänker även att frihet inte är något som vi kan få genom makt då maktutövandet binder de människor som underkuvas makten och makten inskränker på människors fria vilja. Jag tror att om man tar bort en persons frihet så tar man även bort sin egen, för ingen är fri förens alla är fria.

Till avslut så vill jag börja med att säga att jag tycker att boken var väldigt intressant. Trots att jag har kallat mig själv för en kristen anarkist nu i ett par år så kände jag att jag fick ut väldigt mycket av boken. Den väckte tankar som jag inte har tänkt förut och som jag tror hjälper mig att leva ännu mer som en lärjunge till Jesus. Om du är intresserad av kristen tro och anarkism så rekommenderar jag varmt att du läser den här boken. Dels för att den är väldigt bra skriven och dels för att den visar på att kristen anarkism inte är en homogen idé, utan att den spretar åt lite olika håll även om det i grunden finns en längtan efter att se Guds rike här och nu och en längtan efter att leva som Jesus. Jag känner att det var befriande att läsa de lite mer historiska kapitlen och se att det här inte är nya tankar och sätt att leva, utan att mycket av det har funnits med under hela kristendomens historia även om det inte alltid har kallats för kristen anarkism.

Jag avslutar med ett stycke från Majas kapitel om väckelserörelsen.

”Frikyrkliga anses nog, med rätta, vara beskedligare än de flesta. Präktiga, rättrådiga och laglydiga. Men vet ni, våra förmödrar och förfäder var rebeller. Fromma rebeller. De gjorde uppror mot myndigheterna, kosta vad det kosta ville. Frikyrkan började som en illegal aktionsgrupp. Den befann sig på kollisionskurs med statens värderingar eftersom de väckelsekristna ”måste lyda Gud mer än människor”. På grund av detta utförde de medvetna och återkommande lagbrott. De kunde inte annat. Deras agerande bidrog till många positiva förändringar i det svenska samhället och förde med sig nya livsfläktar in i en kyrklighet som på många håll kommit att bli unken”.