Författare: Maja

Romer


Igår firade romer världen över sin nationaldag. Romerna har under flera århundraden diskriminerats och tillhör idag den mest missgynnade folkgruppen i hela Europa. Vi har själva sett dem. På ICA, i deras stora klänningar, eller på stan med en pappersmugg i handen och nedböjda ryggar. Vad kan vi göra för att hjälpa romerna till ett bättre och mer människovärdigt liv? Här är tre tips:

1. Den enkla vägen. Gör som Amnesty – skriv under uppropet för att stoppa diskrimiringen av romer inom EU.
2. Medelvägen. Gör som jag – börja prata med en av romerna på din gata i stan. Säg hej, ge dem mat, bjud dem på lunch en annan dag eller köp anti-inflammatorisk salva åt dem på apoteket. Som gensvar kan du få deras förböner till Jesus.
3. Den smala vägen. Gör som David – lär känna en rom på stan. Ge dem alla pengar från kyrkfikat. Fråga dem ”vad drömmer du om?”. Förverkliga deras dröm. Det känns som David förstått en djupare innebörd av ”ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner”. Det är glädjens hopp att det finns sådana personer i kyrkan idag..!

Annonser

NyårsOlöfte i ljuset av klimatförändringarna

Vi erkänner att;

A. Det är mycket möjligt att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot mot människan och många andra livsformer på jorden.
B. Det inte kan uteslutas att detta ännu är något vi kan påverka.
C. Det är alltför riskfyllt att passivt lita på att politiker och företagsledare ska ta ansvar för situationen. 

I ljuset av detta deklarerar vi vår ambition inför 2013 att bland annat;

1. Inte aktivt stödja politiker som respekterar pengar och ”arbetslinjen” före livet.
2. Handla färre animaliska produkter.
3. Resa mindre klimatdestruktivt.
4. Lära oss mer om resiliens och ekologisk hållbarhet och drömma mer om andra och mer livsbejakande och gröna sätt att leva.
5. Bli bättre på att respektera och njuta av livet och att aktivt motarbeta de krafter som förtrycker, förstör miljön och hotar livet och vår framtid.
6. I vår omgivning och genom lämpliga kanaler mer än tidigare lyfta fram frågan om klimatförändringar.

Vi erkänner också att vi har fötts in i en situation som vi själva inte valt. Risken är stor att vi förblir alltför passiva, men det finns också en risk att enskilda individer tar på sig mer ansvar än vad som är rimligt och konstruktivt.

Vi erkänner också att vår kunskap om framtiden och oss själva är begränsad, och detta är därför inte ett nyårslöfte, utan endast en vilja och en ambition som vi är beredda att deklarera just i detta nu.

Vill du delta i detta nyårsolöfte så sprid och dela gärna denna text och inbjudan.

Ett initiativ av Jonas Lundström.

Förkunna ett jubelår!

På tal om efterföljelsens ekonomi och om hur vi skapar alternativ – jag tycker detta är så spännande! Occupy-rörelsen har startat upp en kampanj, ”Rolling Jubilee”, som helt enkelt går ut på att avskriva de 99%’s skulder. Målet var att samla in 50 000 dollar, som man räknat med skulle räcka till att avskriva skulder för 1 miljon dollar. Detta mål uppnåddes i rask takt och insamlingsmätaren står just nu på 435834!! och tickar vidare. Man vill påbörja ett jubelår och till det utnyttjar rörelsen den andrahandsmarknad som ofta finns på skulder i USA (vet inget om hur sådant funkar i Sverige..). På andrahandsmarkaden säljs skulderna för bara 5-10% av deras ursprungliga värde..! Ett exempel på det är att Jubilee-kampanjen på prov frigjorde 466 dollar som de lyckades köpa och avskriva sjukvårdsskulder som var värda 14000 dollar – de kunde alltså köpa skuldebreven för 3% av dess värde. Kampanjen riktar in sig på att hjälpa enskilda människor och därför satsar man på sjukvårdsskulder. 1 miljon dollar kanske inte är så mycket i det stora hela, men kampanjen har ett stort profetiskt värde. Den är subversiv, omvälvande och undergrävande i mammons ekonomiska system, och därför underbar!

Jubelåret har sin bakgrund i Bibeln, i 3 Mos 25. Där introduceras israeliterna till tanken på att var 49e år utropa ett jubelår. Det ska vara ett heligt år då landets ursprungliga sociala och ekonomiska struktur återupprättas. Detta innebar att den fattiga skulle få sina skulder avskrivna och få återvända till sin egendom, att slavar skulle släppas fria och att landet skulle få vila. Jesus plockar sedan upp detta, inte minst i Nasarets synagoga Luk 4, genom att proklamera ett verkligt jubelår för att lösa Israels sociala problem, och han kallar oss fortfarande att göra dessa handlingar. Jubelårets praktik återkommer i hans gärningar och undervisning, som i bönen han lär ut: ”förlåt oss våra skulder, såsom vi förlåtit dem som står i skuld till oss”

Jubelåret pekar på det samhälle som uppenbaras när Gud till fullo råder bland sitt folk och sammanfattar den bibliska synen på rättvisa: genom att återupprätta riktiga relationer kommer hela samhället leva i harmoni. De visar också på en jämn fördelning av jordens resurser och ett vist förvaltarskap.

Och Guds ekonomi är sabbatsekonomi, Guds försyn. I gengäld ska vi följa Guds instruktioner och dela rättvist mellan oss: det fnns tillräckligt för våra behov, men inte för vår girighet, vet ni. Så skärpning.

Läs mer här: JAK-bankens tidning grus och guld
Occupy, Catholics!

Maja: Kyrkans profetiska kallelse, eller ”the gospel of no more walls”

Ched Myers fortsatte den intensiva bibelstudiedagen med ett bibelstudium över Ef 2-3, ett slags fängelse-epistel. Utmaningen för oss lärjungar här var ”hur kan våra kyrkor evangelisera makterna”?

Evangelium! Vi kan förkroppsliga ett annat alternativ och tränas i ett bättre beteende än det världen lär oss. Och ”jag tänker, att ingenting är så vackert som att se människor med stora offer öva rättfärdighet” (ur Jerusalem, Selma Lagerlöf).

Inför det andra passet steg Gloria, en kvinna från någonstans i Afrika, fram för att tända ett ljus – som ett tecken på ”sacred storytelling” och Gunnar, en av de äldste församlade, bad med darrande röst en bön för resten av kvällen innan han och rulltorn stapplade neråt i salen för att ta del av tolkning. Några sätt att visa vördnad på, bland annat för dem som gått före.

Ett annat sätt som Ched Myers gjorde det på var genom att använda Martin Luther King som ett exempel på hur kristna historiskt talat till makten. Medborgarrättsrörelsen var djupt andlig. ”We must learn the history of popular movements for social change… because all moral imagination begins with memory”.

Huvudpoängen i Efesierbrevet är Ef 1:9 – Guds vilja är att sammanfatta allting som är söndrat och splittrat i Kristus. Detta är Guds uppenbarade underbara vilja för mänskligheten och för människan. Ched talade om hur Efesierbrevet är fullt av bland annat politiska termer och begrepp, såsom medborgarskap och gränser som öppnas för utomstående, Kristus som fredsskapare och murar som faller. Paulus själv sitter i fängelse, precis som Martin Luther King ofta gjorde; de är sändebud i fångenskap (ambassadors in chains låter coolare). I Kings brev från fängelset i Birmingham skriver han ”I am here because injustice is here”.

Paulus uppdrag är att göra mysteriet med försoningen känt för alla. Det är ett mysterium hur, men på korset dödades all fiendskap..! Kyrkan ska uppenbara och berätta, ge kunskap om Guds vishet i hela dess mångfald, för härskarna och makterna (Ef 3:10). Det är ett budskap om att det inte längre finns några skiljemurar mellan människor (Gal 3:28).

Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.

Paulus ber i Efesierbrevet även för sina kollegor att ansluta sig till kampen och uppmanar till en icke-våldslig sådan – Guds vapenarsenal består ju av sanning, rättfärdighet, villighet att dela fredsbudskapet, tro och till sist Andens svärd – som är Guds ord. Vi behöver hela Guds rustning för att kämpa. Jag har blivit så uppmuntrad och inspirerad att ännu mer beväpna mig med Andens svärd (läsa Bibeln) efter att ha deltagit i dessa bibelstudium. Därför ville jag dela med er! Kom ihåg att de viktigaste murarna vi måste börja riva är våra egna. I dig själv och din närmaste omgivning (hur många känner du som har en annan bakgrund än du?). The wall will fall! Frid och den kärlek som hör tron till åt er, systrar och bröder, från Gud fadern och herren Jesus Kristus. Nåd åt er alla som älskar vår herre Jesus Kristus i hans oförgänglighet.

Maja: Efterföljelsens ekonomi

We read the gospels as if we have no money and we spend our money as if we know nothing of the gospels.
John Haughey S.J.

Det här är ett alltså andra delen av en sammanfattning av den amerikanska, radikala mennonitteologen Ched Myers bibelstudium i Immanuelskyrkan 5/9 2012, ”working subversively in the mammon system”, om ”economic displeship”.

Ett tillfälle där Jesus tydligt talar om hur kapitalismen ersätts med gemenskap och relationer är Luk 16, i liknelsen om ”den ohederlige förvaltaren”, om ni känner till den (jag själv var typ ”har jag verkligen läst det här förrut??”)? Liknelsen handlar om en man som ska förvalta den rike mannens pengar (vi kan säga att han arbetade åt mammonsystemet. Vi kan också säga att förvaltaren är vi). Men, förvaltaren börjar på ett eller annat sätt förskingra den rikes förmögenhet, vilket inte låter bra i den rike mannens öron och därför blir förvaltaren strax därpå sparkad från sina uppgifter. Förvaltaren frågar sig vad han ska hitta på nu när han inte längre arbetar för den rika mannen. Vad ska han göra för att fortfarande bli välkomnad hem till andra människor? Jo, han utropar ett jubelår (3 mos 25)! Han börjar avskriva de fattiga människornas skulder, som inte är små → han ersätter kapitalismen med gemenskapen. Förvaltaren anses som ”ohederlig” eftersom han förvaltar det ohederliga systemet på ett klokt sätt. En förvaltare av det ohederliga.

Alltså, Luk 16:9, det enda sättet att använda mammon på är att subverse the system!
”Ja, jag säger er: använd den ohederlige mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket.”

Mammonsystemet kommer att falla! Det är dömt att misslyckas och i vems hyddor ska vi då bo..? Vårt jobb, som kristna, är att vara så trogna Skaparen att när systemet faller kommer vi välkomnas av dem som fortfarande bor i tält. Troheten praktiseras i våra vanor och vår vardag – i hur vi konsumerar och handlar. Och om vi inte kan förvalta vår privata ekonomi, hur ska vi då kunna stå upp för ett annat system (16:11f)?
Mammon är en trygghetsavgud och Gud är ganska tydlig med att vi inte ska ha några andra gudar vid sidan av Gud själv. Mammon vs manna, vad tror vi på?

”Ingen kan tjäna två Herrar. Antingen kommer han att hata den ena och älska den andra eller att hålla fast vid den ena och inte bry sig om den andra. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon” (Luk 16:13).

Maja: Mammon vs manna

Ett lärjungadilemma är hur vi kristna, som bor i ett privilegierat i-land, troget ska följa Jesus i en ekonomisk kultur som är ohållbar, orättfärdig etc. Kyrkan har på många sätt blivit en lamslagen betraktare när mammon kör världen i fördärvet. Kapitalismen riskerar det ekologiska systemet och vårt sätt att förhålla oss till andra människor. Kapitalismen har ersatt den grundläggande gemenskapen. Och kyrkans uppgift att göra det motsatta – återupprätta och hela relationerna.

Hur verkar vi subversivt, dvs omvälvande & undergrävande i mammonekonomin? Hur berättar vi den alternativa berättelsen som världen så desperat behöver?
Jesus vet hur, och säger det till oss. Bibeln är full av anvisningar om efterföljelsens ekonomi. Det går inte att tjäna både Gud och mammon. Antingen kommer vi att hata den ena och älska den andra, eller hålla fast vid den ena och inte bry oss om den andra.

Det är goda nyheter för kyrkan att världen måste höra en annan berättelse än den mammon handlar om; för oss har uppenbarats en alternativ vision av världen – Guds ekonomi – sabbatsekonomin (2 Mos 16).

Då sa Herren till Mose: ”Jag ska låta det regna mat till er från himlen, så att folket varje dag kan gå ut och samla så mycket de behöver. Då kan jag sätta dem på prov och se om de rättar sig efter mina anvisningar eller inte.” (2 Mos 16:4)

Sabbatsekonomin handlar om att:

  • Gud förser!
  • I gengäld ska folket troget följa instruktionerna som Gud ger.
  • Folket ska dela rättvist och i rimliga proportioner (v.16-18)
  • De ska inte samla på sig gåvorna, dvs inte koncentrera dem (v.19)
  • Och de ska vila, hålla sabbaten, med andra ord med jämna mellanrum upphöra med arbete och konsumtion (bad news för mammon…). Detta för att påminna sig om nådens ekonomi (v.23ff).

Det här var en inledande del av Ched Myers bibelstudium ”working subversively in the mammon system”, om ”economic displeship” från häromdagen. Jag tyckte inte att det var tillräckligt många av er är där och har därför skrivit ihop en sammanfattning av vad som lärdes ut, såsom det lät i mina öron och formulerades i min anteckningsbok. Nästkommande delar kommer här på kristenunderjord under de närmsta dagarna. Vi träffades i är det sveriges rikaste frikyrka? och åtminstone hälften av deltagarna var pastorer i kyrkorna. Tänk va. Jag har säkerligen filtrerat bort Cheds radikalitet under processen men det var radikalt, tro mig. Nästa del kommer handla om en liknelse där människosonen berättar för oss om hur vi ersätter mammon mot manna.

Möt Ched Myers

Vänner till Kristen Underjord, radikalen Ched Myers, kallad ”Shane Claiborne on steriods” kommer till Sverige! Ni kommer att gilla detta. Ched är en fantastisk teolog och förkunnare som tar sig an teman som rättfärdig ekonomi, radikalt lärjungaskap, ekologisk återupprättelse och senast om förhållandet mellan Gud och papperslösa. Jag lyssnade på ett föredrag med honom i somras när jag målade en veranda och tänkte ”Ched borde komma hit”. När jag senare googlade efter honom upptäckte jag att han är bokad att besöka några olika städer en vecka i september. Topp! Mer info finns om dessa event finns här (Stockholm & Göteborg) och här (världens fest Malmö).

 
Uppdatering: Fick ett mejl om en extraordnad träff med Ched Myers där människor som är anarkister och/eller (positivt) intressade av mötet mellan kristen tro och anarkism har möjlighet att möta honom för ett lite snävare samtal. Ska tydligen finnas ett facebook-event också?

Första veckan i september kommer Ched Myers, amerikansk teolog och anarkist, besöka Sverige och göra ett antal föreläsningar runt om i Sverige. Därtill kommer vi en liten mindre grupp ha möjlighet att träffa honom för att ha ett intimare samtal om kyrkan, anarkism, civilisationskritik och Jesus.

Syftet för den här träffen är att bygga idéer, nätverk och att utmanas av varandra, varför inte inbjudan är helt öppen. Vill man höra Myers och debattera med honom finns ett antal tillfällen  att göra det både i Stockholm, Göteborg och Malmö men detta är inte tillfället.

Du är välkommen som endera är anarkist eller är nyfiken och positivt inställd och som samtidigt är intresserad av radikalt kristet tänkande. Bjud därtill gärna in likasinnade vänner. 

Tisdag 4:e september klockan 16 i Stockholm (plats inte klar ännu).