Trym: Reform är inte ett alternativ

”s2007_177w” by Jussi-Paavo is licensed under CC BY-NC-ND 2.0

Debatten om reform eller revolution är en av de äldsta inom vänstern. Det är frågan som splittrat de stora socialdemokratiska partierna och skarpare hjärnor än mig (t.ex. Rosa Luxemburg) har skrivit volymer om ämnet. Men frågan är om det finns utrymme för sociala reformer inom kapitalismen, annat än när staten tvingas till eftergifter.

Under Corona-krisen har en stor besvikelse uttryckts från många håll (till och med från Liberalerna) kring den bristande beredskapen. En och annan längtar nog nostalgiskt tillbaka till totalförsvarstiden och en starkare socialdemokratisk stat. Den här längtan är lite naiv. Efterkrigs- och Kalla krigs-tiden var en väldigt speciell tid. Till och med USA tillämpade långtgående planering av sin nationella ekonomi under andra världskriget. Utan den situationen och utan hotet mot den kapitalistiska världsordningen från Sovjet, hade den socialdemokratiska storhetstiden kanske inte varit möjlig.

Framförallt missar reformisten att så länge kapitalismen finns kvar så kommer mäktiga intressen att vilja sitt inflytande över ekonomin. Dessa intressen strävar därför direkt och indirekt efter att alla andra ska få en mindre del av kakan. Några faktorer som tydligt talar emot politisk reformism är till exempel att:

  • Kapitalismen bygger på konkurrens. De flesta länder har långtgående lagstiftining som ska begränsa möjligheterna till ägarkoncentration och monopol. Den här lagstiftningen tillämpas dock bristfälligt och storföretagen gör sitt bästa för att gå runt den lagstiftning som finns. Tydliga exempel på detta är de stora internetföretagen som successivt ökar sin kontroll över internet och den digitala ekonomin.
  • Nationalekonomerna Jonathan Nitzan och Shimshon Bichler menar att kapital är mer än bara likvida tillgångar. Kapital är en form av makt och används för att utöva makt. Ett exempel på det är det inflytande mäktiga företagsintressen har över politiken. Reformer som missgynnar kapitalkoncentration och ackumulation riskerar därför alltid att rullas tillbaka när politikerna ser en chans att göra det. Inskränkningen av strejkrätten häromåret är ett smärtsamt tydligt exempel på detta. Flera av välfärdsstatens insitutioner var tidigare självorganiserade av arbetare för arbetare. När socialdemokraterna skapar politiska institutioner av dessa riskerar de alltid att avvecklas och säljas ut när högersossar eller borgerliga partier har tillräckligt mycket makt för att göra detta.
  • Kapitalismen är flexibel och återuppfinner alltid sig själv. Den tidiga kapitalismen var inte samma sak som 1800-talets rövarbaroner eller dagens internetjättar. Kapitalismen liknar lite ett virus. Så länge den i någon form finns kvar riskerar den alltid att mutera och ta över igen. Även en hårt statligt kontrollerad kapitalism öppnar upp för risken att en smart entreprenör hittar sätt att utveckla monopol inom en viss verksamhet, när hen samlat på sig tillräckligt mycket kapital kan hen åter påverka politiken att införa reformer som passar hens agenda och så är cirkusen omstartad.

Kapitalismen är ett särintresse för rika människor som vill få en bra avkastning på investerat kapital. Vad det innebär är att rika investerare belönas när andra människor arbetar hårt. När kapitalister får mer så minskar arbetssäljarnas relativa del av kakan och de blir fattigare. I en situation med hög tillväxt kan en situation skapas där den materiella levnadsstandarden i snitt ökar, men när ojämlikheten ökar så innebär det också att någon får det sämre. Priset för det är utarmad ekologisk mångfald och att människor mår sämre.

Det finns inga skäl till att det måste vara på det sättet. Det är någonting vi som samhälle har bestämt oss för. Det är hög tid att vi ångrar oss.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.