Jonathan: Mörkret drabbar alla

21Herren sade till Mose: ”Lyft handen mot skyn, så skall ett mörker komma över Egypten, ett mörker så tätt att man kan ta på det.” 22Mose lyfte sin hand mot skyn, och ett djupt mörker låg över hela Egypten i tre dagar. 23Människorna kunde inte se varandra eller gå någonstans på tre dagar. Men överallt där israeliterna bodde var det ljust. – 2 Mos 10:21-23

exodus-10-the-plague-of-darkness-by-gustave-dore-1865

Vilket ansvar har vi som medborgare för hur staten som styr oss agerar? Staten erkänner vissa rättigheter som vi medborgare har och som andra inte har. Staten är beroende av en marknad som exploaterar oss och andra. De privilegier vi har är beroende av att andra människor förtrycks. En välfärdsstat utan gränser är till exempel knappast tänkbar så länge de ekonomiska skillnaderna mellan länder och inom länder är så stora som de är idag.

I ett avsnitt av podcasten ”the Liturgists” intervjuas den kristna anti-rasisten Andre Henry.

Henry kämpar med rasismen inom den evangelikala rörelsen i USA och har en klarsynt om inte fullt ut intersektionell analys. Som svar på sin antirasistiska hållning har han möts av perspektiv som att rasism eller den afroamerikanska minoritetens lidande till följd av rasism, inte är en prioritering för Gud. Henry jämför detta med att säga någonting i stil med ”Gud bryr sig inte om din mormor har cancer”. Den som håller formuleringen för magstark bör fundera ett varv till, jag tycker det låter som en adekvat beskrivning av hur osynliggörandet av ett förtryck känns.

I en analys av ett fenomen är det ofta bra att försöka se flera sidor av en fråga och sätta sig i motståndarsidans skor. Ett så kallat svartvitt förhållningssätt fördöms ofta på ett ganska svartvitt sätt av dem som drivs av en önskan att nyansera. Rasism är en fråga som inte gynnas av ett nyanserat förhållningssätt. Jag påminns om Historikern Howard Zinns boktitel ”You can’t be neutral on a moving train”. I frågan om att vara för eller emot rasism finns det ingen neutral position, neutralitet i frågan gynnar förtryckaren, det vill säga rasism och det som gynnar rasismen eller bidrar till förtrycket av rasifierade är och förblir rasism.

Henry gör en befrielseteologisk läsning av 2 Mos 10:21-23. Hebreerna i ghettot drabbas inte, men hela Egyptens folk blir drabbade och tvingas sitta i mörker. Detta trots att det är tydligt att farao är den som sett Hebreerna som ett hot och oroat sig för att det Egyptiska folket ska bli utbytt och ersättas av Hebreerna (vart har vi hört den teorin förut?). Gud håller ändå hela det Egyptiska folket ansvarigt för sin Faraos beslut. Varför, vad kunde de ha gjort annorlunda som rättfärdigar ett ansvarsutkrävande från Guds sida? De kunde ha tagit ställning mot Farao istället för att agera medlöpare till förtrycket.

Henry pratar om rasism i den evangelikala rörelsen och i USA, men inte bara de privilegier som följer med vithet, utan alla privilegier bygger på ett förtryck. Samma mekanism måste gälla för patriarkat, ekonomisk ojämlikhet och andra förtrycksmekanismer. För att parafrasera min podd-kamrat Alice Hägg, kristna är kallade att korsfästa de förtryck vi gynnas av. Vill vi inte sitta i mörkret måste vi göra vårt bästa för att nedmontera våra privilegier och söka Guds ledning, andens kraft och Jesus stöd i den processen.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.