Jonathan: Församlingar för inbördes hjälp (svar till Hela pingsten/Jesusfolket)

34a74633583977.56b09e9c17b83
”Bread” by Tolga Kolçak is licensed under CC BY-NC-ND 4.0

För några veckor sedan kritiserade jag ett poddavsnitt i Jesusfolket. På bloggen Hela pingsten har nu ett svar publicerats. Jag hade kanske en onödigt hård ton i min kritik och uppskattar att den ändå tagits emot välvilligt. I den centrala frågan uppfattar jag att Micael Grenholm och Jacob Schönning håller med mig om att en person som tar avstånd från våld och kallar sig pacifist också behöver kritisera och motarbeta det våld som staten utövar för att upprätthålla exploatering och förtryck. Det är ingenting de diskuterar i avsnittet och jag vidhåller att det är just i detta avsnitt de borde ha gjort det och tackar för att de tagit sig tid att förtydliga sin hållning. Schönning och Grenholm kritiserar mig för att inte kräva att detta görs ickevåldsligt. Det är en rättvis kritik. Jag har mycket mindre problem med anarkistisk-pacifistisk hållning än en liberal pacifistisk hållning.

Det våldsamma ickevåldets paradox

Grenholm och Schönning menar att jag motsäger mig själv på två punkter. Den första är frågan om varför jag anklagar Grenholm och Schönning för att vara våldsapologeter och varför jag hävdar att utövandet av ett revolutionärt våld är mindre våldsamt än ett ickemotstånd mot den rådande ordningens dagliga våld.

”Lange kritiserar oss för att vi egentligen stödjer våld trots att vi säger oss verka för ickevåld, men själv vill han ha en statsomkullkastande revolution som han är öppen för ska kunna genomföras med våld – han “utesluter inte” – att den skulle kunna genomföras med ickevåld, men kräver det därför inte heller.”

En ickevåldslig revolution är att föredra framför en våldsam revolution. Tyvärr hittar jag inte några historiska exempel på när en sådan lyckats kullkasta den nyliberala hegemonin. Försök att göra detta genom att vinna ett val i en representativ demokrati möts utan undantag av våldsam kontrarevolution från det nordamerikanska imperiet, och innan det det brittiska imperiet. Jag är inte kritisk mot den som använder våld i självförsvar i en sådan situation eller som svar på en kontrarevolution. I min kritik kallar jag valet mellan våld och ickevåld för en falsk dikotomi. Där tror jag också att paradoxens lösning finns. Valet står mellan att stödja den rådande ordningens dagliga och omfattande våld, eller det våld som krävs för att försvara en revolution mot den nyliberala ordningen.

Det ofrivilliga våldets paradox

Den andra paradoxen Grenholm och Schönning menar sig identifiera tycker jag bygger på ett missförstånd.

”Den andra paradoxen består i att det enligt Lange inte går att ”ställa sig utanför statens vålds- och maktutövning” genom att ”skapa alternativ till staten och hävda dessa alternativs autonomi”? Vår välvilliga tolkning är att han menar att det är just det som är det enda sättet att åtminstone försöka ställa sig utanför statens vålds- och maktutövning så mycket som möjligt. Det som inte går är då däremot att kalla sig neutral till eller ens påstå sig stå utanför vålds- och maktutövningen samtidigt som man fortsätter privilegieras av och bidra till den, eller i värsta fall försvarar liberaldemokrati.”

Det jag menar är att det inte går att ställa sig utanför eller neutral gentemot statens våldsanvändning, UTOM genom motstånd och revolution. Det vill säga att bygga alternativa institutioner och lösningar på gemensamma problem så som försörjning, utbildning, vård, omsorg och infrastruktur. Dessa kan vara ickevåldsliga i viss mån genom att exempelvis:

  • Inkludera alla som är beredda att bidra till dem (Grenholm citerar ofta Paulus i 2 Thess 3:10, ”Den som inte vill arbeta får inte heller äta”).
  • Bygga på frivilligt samarbete och inbördes hjälp. (Varför t.ex. inte bygga samhällen på en bas av ett fysiskt, faktiskt samhällskontrakt som alla får vara lika delaktiga i att formulera, och som alla därmed har ett intresse av att upprätthålla).

I min kritik av Jesusfolkets ickevåldssamtal pekar jag på att varje sådant försök kommer att möta våld och repression. Ickevåldsteologin förespråkar då att stoiskt låta sig slaktas, eller ett ickevåldsligt motstånd. I boken ”Vad gör du då” beskriver John Howard Yoder en rad sådana situationer där Gud mirakulöst ingripit för att rädda troende som möter vad som verkat vara en säker undergång. Vi kan kanske hoppas på att hämndens Gud undergräver historiens skeende för att rädda sitt folk ännu en gång. Men varför räddade då inte Gud Chilenarna undan Pinochet, Vietnameserna undan USA eller Kristna undan Daesh? Så länge Gud är så godtycklig gällande vilken hen räddar så tänker jag att vi bör vara beredda att försvara, kanske inte oss själva, men i alla fall våra medmänniskor.

Jag är inte beredd att låta priset för min pacifistiska salighet bli mina kamraters, trossyskons, familjemedlemmars och medmänniskors liv. Det är och förblir kostnaden för vårt ickemotstånd mot kapitalstaten. Ingen kan ensam upphäva det våld och lidande som kapitalstat och nyliberalism ger upphov till, men alla kan göra något.

Flera palestinska motståndskämpar har dragit slutsatsen att ickevåld är det mest effektiva verktyget och det är lätt att (liksom kapitalstaten) falla i fällan att ta till våld det första en gör för att lösa ett problem. Givetvis är ickevåld alltid att föredra och våld bör aldrig glorifieras. Jag kallar mig därför i kontrast till begreppet pacifist för våldskritisk.

Grenholm och Schönning skriver i en sammanfattning av min kritik att jag vill verka för att anarki införs. Det är en olycklig formulering eftersom anarkism som ett tänkt samhällssystem kan inte etableras top down. Jag vill därför börja med att förtydliga min linje på den punkten. Ett anarkistiskt samhälle är någonting som måste organiseras från botten upp. Att försöka ta makten ifrån staten och etablera ett anarkistiskt samhälle genom en revolution är en självmotsägelse. Ordet revolution är också ett svårt ord eftersom det framkallar en bild av just en våldsam samhällsomvälvning. Det behöver inte vara fallet. Det jag vill verka för är att etablera institutioner och gemenskaper som söker oberoende av staten, verkar ickehierarkiskt och frivilligt för inbördes hjälp. Det får gärna ske inom ramen för en kristen församling. På den punkten verkar Grenholm och Schönning delvis hålla med mig.

”Vi på Jesusfolket förespråkar att kristna börjar praktisera egendomsgemenskap i församlingar och kommuniteter med Jerusalemförsamlingen i Apostlagärningarna 2 och 4 som förebild, och det verkar också Jonat[h]an göra. Där samlade man ihop sina ägodelar och delade ut åt var och en efter behov, och inte bara åt de troende utan också till fattiga utanför den kristna församlingen – som ännu inte trodde.”

Schönning och Grenholm beskriver ytterligare några alternativ, ta gärna del av åtminstone dessa om du inte läst hela deras inlägg. Det jag vill betona till skillnad från Schönning och Grenholm är att alternativ för att vara frigörande också behöver vara icke-hierarkiska, intersektionella och frivilliga. Jag förespråkar vidare Syndikalistisk fackföreningsorganisering (helt ickevåldslig), arbetarägda kooperativ och föreningsengagemang i allmänhet.

De har svårt att se att sådana sammanhang skulle kunna vara helt oberoende och det håller jag med om, ett totalt oberoende tror jag inte heller är möjligt eller praktiskt. Istället för oberoende föreslår jag att vi organiserar oss i en anda av motstånd och opposition till kapitalstaten. Vi bör be för institutionen och de människor som finns i den, men vi bör be för dem som våra fiender. För omvändelse, avveckling och bättring.

Frågor från Hela pingsten

Schönning och Grenholm avslutar med tre frågor till mig.

  1. Vad kräver lydnad till Jesus av oss i relation till fattiga och förtryckta? Kan det kräva aktivt våldsutövande? Kan målen då helga medlen?

Jag tänker att den viktigaste principen är att följa lagen i den betydelse Jesus gör gällande i Matt 22:37-40

Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. 38Detta är det största och första budet. 39Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. 40På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.”

Vad kräver vår kärlek till vår nästa och vad kräver vår fiendekärlek. Vad gör vi när dessa två står emot varandra. Jag pratade med min mamma om det som hänvisade till slutscenen i säsong 3 av ”The Handmaids Tale”, jag vill inte spoila, men scenen innehåller en skildring av våld motiverat av kärlek. Jesus avbryter förtrycket i berättelsen om kvinnan som begått äktenskapsbrott i Johannes 8:1-11 genom att vädja till de mordlystnas samvete och om självrannsakan. Vad hade Jesus gjort om de inte lyssnat? För mig är mina medmänniskors liv, värdighet och hälsa mer värt än min pacifistiska salighet. Jag tror inte att det gör våldet heligt, men skulden ligger kanske snarare på Gud om hen har makt att avbryta våldet och inte gör det när vi ber om nåd, hjälp och räddning.

  1. Vilka möjligheter har vi att “revoltera” genom att skapa alternativa system som är autonoma från staten?

Total autonomi tror varken jag eller ni är fullt möjligt, så strävan bör vara att de ska vara så autonoma som möjligt. Att den nyliberala ordningen fortgår trots motstånd är bevis för att ingen lyckats hittills utom i territoriellt begränsade och mer utopiska samhällsbyggen så som hos Zapatisterna i Chipas, Kurderna i Rojava, La Zad i Frankrike mfl. Jag tror att vi är skyldiga att försöka och är beredd att organisera tillsammans med alla som delar den strävan och vill göra det med en icke-hierarkisk, intersektonell och frihetlig (dvs. frivillig) målsättning.

  1. Varför sökte inte Jesus och de tidiga apostlarna en revolution där det romerska imperiet störtades? Blev situationen bättre när det romerska imperiet utbyttes mot klansamhällen under senantiken?

Ingen aning, det är en svår fråga som ärligt talat får mig att tvivla på korsberättelsens budskap. En del av svaret kan jag se i den hellenistiska idékulturens inflytande på kristen teologi. Kan vi vara säkra på att den tidiga kyrkan inte censurerades eller passiviserades när kristna nådde privilegierade samhällspositioner?

Jag är mycket kritisk mot informella karismatiska ledare (typ krigsherrar och klanäldste, inte karismatiker  den andliga betydelsen 😉 ) som har makt och förmåga att förmå människor att göra det de egentligen inte vill. Vi behöver alltid försöka begränsa sådana människors inflytande till förmån för ickehierarkiska beslutsmekanismer och sammanhang där alla människors värde, behov och röst ges lika stor betydelse. Jag vet för lite om vad som hände när det romerska imperiet upplöstes. Men hade det inte varit ett bättre alternativ än både Rom och det som kom efter, om församlingarna organiserat sig som en konfederation av autonoma samhällsbildningar baserade på inbördes hjälp, frivilligt samarbete och ickehierarkiska organiserings- och beslutsstrukturer och vid behov försvarat dessa mot karismatiska småtyranner? Den tidiga kyrkan kanske helt enkelt inte tog tillräckligt stort ansvar för sina medmänniskors värdighet. I så fall borde kristna församlingar idag försöka vara bättre.

 

En reaktion på ”Jonathan: Församlingar för inbördes hjälp (svar till Hela pingsten/Jesusfolket)

  1. En tanke gällande autonomi och hur man kan bygga ett annat samhälle där fler/alla är med i bestämmande processen är att skapa mindre grupper som bestämmer tillsammans äver små områden. Enligt serien ”din hjärna” på SVT så är våra hjärnor anpassade till att ha nära kontakt med ca 150 personer. Jag tror att det är en bra riktpunkt gällande sammanhang där alla kan vara ned och bestämma. Så jag tror inte att föreningar, församlingar och liknande bör vara större än 150 personer. Sen kan dessa grupperingar sammarbeta mellan varandra och så.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.