Trym: Entreprenörskapsideologin och bristen på innovation

Innovation och entreprenörskap lyfts ofta fram som en tandem där det ena följer av det andra. I läroplanen för gymnasieskolan står under rubriken gymnasieskolans uppdrag:

”Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning.”

Både Socialdemokraterna och Centerpartiet lyfter i sina valplattformar inför valet 2018 fram entreprenörskap och innovation som nycklar för att lösa samtidsutmaningar som en nalkande ekologisk kollaps.

För den som har rötter i Punk och DIY kultur kan entreprenörskapet ligga när till hands. En slogan som betytt mycket för mig har sitt ursprung hos Rabbi Hillels

”If I am not for myself who is for me? And being for my own self, what am ‘I’? And if not now, when?”

Om inte jag, vem? Om inte nu, när? Är jag van vid att göra saker på eget initiativ, varför ska jag då inte tjäna lite pengar på det? För det är till syvende sist det entreprenörskapet handlar om. Att tjäna pengar. Verksamheten är ett medel på väg till ett mål (profit), inte målet i sig. Och väldigt få kan verkligen profitera på sitt eget arbete. Även om så kallade superentreprenörer som Elon Musk lyfts fram som personer som möjliggjort sin egen klassresa så är det bara en väldigt liten del av sanningen. Det som gjort deras framgång möjlig är att betala andra människor mindre än vad deras arbete är värt. Mellanskillnaden är vinsten, mervärdet eller profiten. Det är den som är entreprenörskapets mål. I Elon Musks fall handlar det mest om att vinna lukrativa statliga kontrakt. Han har alltså mest parasiterat på pengar som amerikanska staten snott åt honom.

Centerpartiet pekar i sin valplattform ut att mycket i världen blir bättre. Tack vare entreprenörskap, tillväxt och kapitalism. Den extrema fattigdomen minskar, mödradödlighet och svält minskar ofta. Vad är problemet om några blir rika när alla, på det stora hela tjänar på det? Konsekvenserna av växande klyftor ignoreras, förutom de yttersta symptomen så som social oro och brottslighet, dessa ska bemötas med statens fulla våldsmakt i form av fler poliser och hårdare straff.

Entreprenörskapet som lösning på all världens problem är en världsbild, en ideologi. Entreprenörism. En ideologi som omfattas från höger till vänster på det politiska spektrat, som krympt samman till en trångsynt mittenextremism. Men stämmer den. Leder entreprenörismen till innovation. Är entreprenörismen lösningen på problemen med fattigdom, svält och klimatkatastrof? Och vem är entreprenörismen till för?

Antropologen David Graeber pratar om innovationens myt. Hur många riktiga innovationer har egentligen skett och hur mycket är mest vidareutvecklingar av innovationer som gjorts under tidigare tidsepoker. Graeber pekar på att den mest innovativa tiden under industrialismen var under 1940-1960 talet. Detta var också tidsperioder med starka och växande välfärdsstater där bland annat USA hade nära 90% bolagsskatt. Detta fick företag att investera i stora utvecklingsavdelningar (istället för att betala av sin vinst i skatt kunde de ju plöja ner pengar i forskning och utveckling). Enligt Graeber är receptet för innovation väldigt enkelt. Ge smarta människor tid resurser och kontakt med andra smarta människor (och de flesta människor har nog en eller annan unik idé att bidra med) så kommer de att komma på smarta lösningar på problem.

Skillnaden mellan Graebers syn på innovation och Socialdemokraticentermoderaternas syn på innovation är att det handlar om två olika begrepp. Där Graeber menar att innovation är en process där revolutionerande lösningar på allmänmänskliga problem presenteras. Där verkar statens innovationsmyndighet Vinnova snarare mena produktutveckling. Den största symbolen för innovation idag är antagligen en iPhone, men vad är en smartphone annat än en telefon (uppfunnen 1876), en dator (uppfunnen 1941), nätt paketerad i en väldigt säljbar produkt. Problemet här är hur politiken tänker sig att produktutveckling ska lösa de stora samhällsproblemen. Då C pekar på att handel med utsläppsrätter ska minska de globala utsläppen av växthusgaser så är det nog det precis vad de tror.

Alla elever ska utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i grundskolan. Den entreprenöriella ideologin är alltså statssanktionerad. Men vem är den egentligen till för. Vem är det som kan och ska bli entreprenör. Det finns exempelvis en debatt kring köns betydelse för möjligheterna till att bli entreprenör (artikeln Gender Issues in Entrepreneurship av Maria Minniti från 2009). Minniti föreslår förklaringar så som existerande ojämställdhet och diskriminering mot kvinnor som förklaringar för en lägre benägenhet bland kvinnor att starta företag och anställa sig själva.

Dessutom kan det enkelt konstateras är att det behövs pengar för att tjäna pengar. Visst finns det maskrosbarn som lyckats bryta betongtaket, men det är undantagen. I regel är det de som har tillgång till nätverk och kapital som kan bli entreprenörer. Entreprenörismen förespråkar att dessa individer sedan ska högtidlighållas och lyftas upp som förebilder för att de har tagit en risk. En risk som personer som är bereonde av sina inkomster eller besparingar för att överleva inte har råd att ta. En person med en rik familj kan å andra sidan göra en pudel och ringa föräldrarna om allt går åt helvete och kan ta den risken dagligen. Myter om superentreprenörer som börjat från noll syftar till att osynliggöra att systemet är riggat och förstärker entreprenörismens grepp om den allmänna debatten. Samma myt säger att den som inte lyckas driva företag och bli rik på andra människors arbete endast har sig själv att skylla och borde ha prioriterat annorlunda.

Samtidigt som denna myt förstärks förblir de stora samhällsproblemen olösta, klyftorna växer, atomiseringen ökar och entreprenörerna blir rikare.

Annonser

Lämna en kommentar

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.