Trym #Kristnavärderingar 3: Stötta Israel?

Denna #kristnavärdering är den som för mig framstår som absolut mest snurriga. 2006 var jag i Israel/Palestina med en grupp från Svenska kyrkan. Vi pratade med Israeliska fredsorganisationer samt med kristna palestinska ungdomsgrupper. Resan lämnade mig med en känsla av att de Israeler som bor i landet naturligtvis måste kunna bo i landet, men att staten Israels diskriminering av palestinier, apartheidpolitik och frekventa övergrepp mot mänskliga rättigheter måste upphöra. Sedan dess har till och med islamistgruppen Hamas ändrat sin ståndpunkt och förklarat sig beredda att acceptera 1967 års gränser.

Israel å sin sida leds av Benjamin Netanyahu (som stöttat illegala bosättningar och motsatt sig Osloprocessen). Israel har haft sin egen arabiska vår och fortsätter en politik som långsamt kringskär och omöjliggör att palestinier över huvud taget ska kunna leva i landet där de har sina rötter. Exempelvis genom att lägga brunnar utanför separationsbarriären mellan palestinska och israeliska områden, ta ifrån palestinier deras mark och sätta barn i fängelse. Ofta med indirekt stöd av en korrupt palestinsk auktoritet. Det finns naturligtvis skäl till att Israeler känner sig otrygga. En blodig historia med våld från palestinier, Israeler och staterna runt omkring med mera. Samtidigt är Israel ett relativt rikt land som agerar ockupationsmakt med en av världens mäktigaste militärmakter. Det palestinierna gör är att försvara sig mot den ockupationsmakten. Någonting som inte borde vara konstigare än att människor i Norge försvarade sig mot Nazisterna. Om våld är bästa vägen kan diskuteras, vilket också diskuteras bland palestinier. Ickevåldsliga strategier används också i kampen mot den Israeliska ockupationen.

Bland kristna i frikyrkor är det däremot inte ovanligt att okritiskt stötta den Israeliska ockupationen och släta över eller bortse från människorättsbrott och apartheidpolitik. Nu vill jag vara tydlig med att jag tycker att judar bör vara fria att praktisera sin religion varhelst i världen de befinner sig, att judar har samma rätt till trygghet som alla andra oavsett hur religiösa de är eller inte är och att antisemitism är någonting förkastligt precis som alla andra sätt att motivera förtryck och dominans. Inklusive Israelisk nationalism.

Det finns ett antal bibelställen som används för att motivera stödet för den moderna Israeliska staten. Ett av de tydligare är Jesaja 60:12:

”Det folk och det rike som inte tjänar dig skall gå under – folken skall förintas.”

Frågan om hur ett sådant bibelställe ska tolkas och hur normerande det är för kristnas stöd för Israel idag är i grunden en fråga om hur vi ser på bibeln och hur vi förhåller oss till bibelns olika litterära genrer, språkbruk och de självmotsägelser som finns i bibeln. Sedan behöver vi också ta ställning till om bibeln talar till det Judiska folket eller till Israel som stat. Mer kritiskt ser jag det däremot hur vi får ihop en tolkning som förespråkar okritiskt stöd för den Israeliska statens apartheidpolitik med Jesus hyllning av den som håller fred (Matt 5:9). Räcker vår kärlek inte till för de Palestinier som diskrimineras, torteras och mördas med hänvisning till Israels nationella säkerhet. Hur kan vi som kristna vara bekväma med Israelisk nationalistisk symbolik i våra kyrkor samtidigt som vi predikar kärlek gentemot våra medmänniskor. Är inte Palestinier lika mycket medmänniskor. Vad gör vi av kristna Palestiniers röster och dagliga kamp för ett drägligt liv trots den Israeliska ockupationen.

Att kritisera staten Israel på samma premisser som andra stater är inte antisemitism. Det är att erkänna att staten Israel har samma ansvar som alla andra stater. Att tvärtom av etniska eller religiösa skäl särbehandla Israel och bortse från statens människorättsbrott skulle vara rasistiskt. Det antyder nämligen att Israel inte skulle vara kapabla att hålla sig till samma normer som alla andra stater förväntas förhålla sig till.

Någonting som komplicerar inställningen till det judiska folket är däremot det som kallas ersättningsteologi. Att Jesu död på korset innebär att kyrkan övertar det judiska folkets roll. En sådan teologi skulle innebära att Guds löften till de Judiska folket bryts vilket är problematiskt om vi tänker på Gud som allvetande och allsmäktig. Att hänga upp det Judiska folkets särställning i dess relation till Gud, tryggheten för den som är Judisk m.m. på en stat är problematiskt på grund av hur stater fungerar. Snarare ser jag här ett behov av att arbeta för alla människors rätt till sin religion, sin trygghet, försörjning och frihet utan att peka på staten som skyldig att uppbära dessa friheter. Utifrån ett sådant perspektiv förtjänar alla stater all saklig kritik som kan slängas emot dem och den Israeliska staten bör kritiseras och hållas ansvarig för alla brott den begår, på precis samma premisser som alla andra stater.

Annonser

Lämna en kommentar

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.