Trym: Polisen kidnappar barnfamiljer

Läste precis Linus Hermanssons gripande ögonvittnesskildring av den händelse när Gränspolisen kidnappade fem familjer från ett familjeläger som Svenska kyrkan ordnat. Texten talar för sig själv och det är fint att höra en berättelse om en empati och kristen människokärlek som överskrider påhittade gränser och barriärer.

Samtidigt funderar jag över den text Svenska Kyrkans kommunikationsavdelning lagt till i Slutet av texten. Den här texten är en personlig reflektion av en medarbetare. Inget kyrkan står för. En samhällsaktör sträcker ut handen till en annan samhällsaktör.

Det är ett perspektiv som är väldigt främmande för mig som kristen anarkist. Det här är ett exempel på att Polisen inte är en samhällsaktör utan en maffiaorganisation. Polisen kidnappar människor som inte gjort något brott för att utvisa dem till en plats kopplad till otrygghet, trauma och i flera fall död. De kidnappade familjernas rätt att leva är lika stor som min och att jag därför är ofri så länge de är ofria.

Så länge de mytomspunna schyssta snutarna är tysta behöver någon annan peka ut den här organisationen för vad den är. Är kristna inte kallade att söka sanningen och kalla saker vid deras rätta namn?

Jag tycker absolut att det är rimligt att kritisera enskilda poliser för deras livsval. Vår bön för denna fiende är att de hoppar av sin beskyddarverksamhet. Att de omvänder sig och hjälper till att bygga Guds rike istället.

Annonser

Lämna en kommentar

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.