Rasmus: Varför jag väljer att inte rösta i valet!

Som nog de flesta vet så är det val till riksdag, landsting och kommun på söndag. Jag har under de senaste åtta åren funderat kring det här med att rösta och om det är förenligt med ett kristet levande. I valet 2010 valde jag att enbart rösta i riksdagsvalet. Dels för att jag inte ville se att sd skulle komma in i riksdagen och dels för att jag var för dåligt insatt i kommun- och landstingsvalen. I det kommande valet har jag istället valt att helt låta bli att rösta. Anledningen till att jag väljer att inte rösta är för att jag inte ser hur det är förenligt med byggandet av Gudsriket. Gudsriket tror jag är en plats där fred, rättvisa och jämlikhet råder, det är en värld utan gränser där alla är välkomna och älskade. Jag vet att många tycker att det låter som en utopi och det kanske det är. Men jag strävar ändå efter att den platsen, som Jesus predikar om, skulle komma hit till jorden idag. I den strävan så tror jag mål och medel är lika viktiga. Vill vi bygga ett samhälle där fred råder så kan vi inte använda oss av våld. Dagens demokratiska samhälle bygger på våld och hot om våld. Vi har två våldsapparater som upprätthåller systemet genom ett våldsmonopol. Jag pratar alltså om polisen och militären. Eftersom jag vill följa Jesus och vara med i byggandet av Gudsrike så kan jag inte använda mig av våld. Där av kan jag inte heller ge mitt medhållande (genom att rösta) till ett system som bygger på våldsanvändning.

Jag väljer även att inte rösta för att genom att rösta så ger jag en person/parti möjlighet att få makt över andra människor. Jag tror att mänsklig makt alltid korrumperar, oavsett politisk hållning. Att då delta i en process som leder människor fram till att styra över andra och som alltid i slutändan leder människan till något sämre, känns inte moraliskt riktigt. Dessutom så bekänner jag endast en herre över mitt liv, Jesus Kristus! I och med att jag bara bekänner en herre, så känns det rent ut sagt dumt att försöka rösta in någon annan att bestämma, när jag antagligen ändå inte kommer att följa hens lagar och regler när dessa går emot Jesu kärlekslag.

bild(1)

De här två argumentet för att inte rösta är de som är starkast för mig just nu. Som jag skrev i början så har det varit en ganska lång process för mig att komma fram till det här beslutet och alltså är det mer än det som står ovan som har spelat in i mina funderingar. Att inte rösta är egentligen bara en väldigt liten del i vad jag tänker kring vad det innebär att vara kristen, men ack så angelägen i dessa tider. Dessutom är det många vänner, släkt och bekanta som undrat hur jag tänker när jag säger att jag inte ska rösta. Hoppas det här har varit till hjälp med att förstå mina tankar. Jag fortsätter gärna samtalet i kommentarsfältet. Delta gärna med dina tankar!

Vad tänker du kring att rösta? Har du nån gång funderat på att inte rösta?

Annonser

20 kommentarer

  1. Jag håller med dig om principen. Har försökt låta bli att rösta – och varje gång jag röstat har jag ångrat mig och blivit oerhört besviken och arg på mig själv. Ändå har jag då och då i sista minuten bestämt mig för att rösta. T ex för att varje utebliven röst ökar SD:s procentuella stöd. I det här valet också för att jag upplever Alliansens politik så uppenbart orättfärdig och gudlös – att ta från de sjuka och fattiga och ge till de rika. Måste markeras mot. Men röstar jag rödgrönt vet jag att jag snart efter valdagen blir besviken igen. Och både S och M driver Sverige mot Nato, katastrofalt. Men röstar jag på MP eller V så är de ofta uttalat fientliga mot kristna.

    • Det där med att rösta för att sd ska få mindre makt har jag oxå haft som argument förut. Och jag skulle vilja säga att det är det svåraste argumentet att gå emot, men jag tror att det är bättre att försöka minska SDs makt genom att prata med sina kollegor, vänner och familj. Helt enkelt försöka bryta tränsen hos röstarna och inte politikerna. Helt enkelt göra som Jesus och jobba på gräsrotsnivå. Det kan vara jobbigare och mer personligt krävande, men jag tror att det är genom gräsrots arbete som vi kan få verkliga förändringar.
      När tänker du att mp och v har uttalat sig fientligt mot kristna? (Har missat det själv)

      • Kanske inte mot kristna i allmänhet, men t ex Vänsterns motstånd mot konfessionella friskolor, skolavslutningar i kyrkor osv. Enligt en insändare i Dagen har MP en valfilm där man kopplar ihop abortmotstånd med våldstendenser och högerextremism. Helt obegripligt. Inte sett den själv, men insändaren lät trovärdig. Men pessimist som jag är blir jag alltid glad om jag har fel!

        • Ja även om vänstern har en hel del bra så har de ett väldigt fokus på att staten ska styra allt. Vilket jag har svårt med.
          Men sen så har friskolor och avslutningar i kyrkan aldrig varit några hjärtefrågor för mig heller.

          • Vänstern har en hel del bra, håller med. Är mest mot EU, mest mot Nato. Har en del sammhällskritiska inslag, som mot vinster i välfärden. För mig är friskolorna och avslutningarna viktiga symbolfrågor, även om konfessionella friskolor är oerhört hårt bundna av regelverk och misstänksam övervakning (i vissa fall kanske befogad). Men en statlig skola som bygger på grunden att Gud måste uteslutas från allting och som stöper barn i en mall som för ögonblicket gäller i samhället skrämmer oerhört. ”Herrens kunskap är vishetens begynnelse”. I väckelserörelsernas början var skolan strängt statskyrklig, på gott och ont. I dag är den strängt sekulär. Mest på ont.
            Och att en präst, pastor inte skulle få välsigna barn på besök i kyrkan upprör mig.

  2. Uppriktig undran: Varför röstar du inte bara blankt?
    Jag förstår att även det går emot tanken om att inte stötta en demokrati med våldsmonopol, men för mig är tanken på att inte rösta helt icke-existerande.

    • Jag väljer att inte rösta blankt för att även en blankröst är ett stöd för systemet. Dessutom så ställer jag mig frågande till om demokrati är det bästa systemet för att bygga gudsriket.
      Så det handlar inte om missnöje gentemot de partier som finns utan mer en skepsis till hela systemet.
      Av vilken anledning tycker du att tanken på att inte rösta är icke-existerande? Varför?

  3. Vad tänker du om förhållningssätt till att rösta för att sprida demokratin över världen? Självklart har du rätt i att den inte perfekt efterliknar Gudsriket, men våldsamma diktaturer gör väl det ännu mindre?
    Har vi inte en uppgift att stå för, utnyttja vår rätt och stötta andra som faktiskt är villiga att dö för friheten som en demokrati med åsikts-, utrycks- och religionsfrihet innebär. Även om människor just därför inte möter vår Jesus, blir de däremot inte tvingade in under andra åsikter.
    Vår uppgift är sedan att sprida Guds Rike och evangeliet till alla människor efter förutsättningarna som demokratin ger oss.
    Okej då, det verkar som att kristen tro står sig stark vid förföljelse och när den görs olaglig, men behöver detta tillstånd vara det bästa just därför? Är det inte allra bäst att vi lär oss vinna människor och hålla tron brinnande även i dagens Sverige?

    • Jag tror inte att vår uppgift är att sprida demokrati, utan att bygga Gudsriket. Demokratin som vi lever i har många saker som underlättar för oss, som yttrandefrihet och religionsfrihet. Så vist är demokratier bättre än våldsamma diktaturer. Men jag tror inte att vi behöver gå någon av vägarna egentligen. Jag tror att vi måste börja i det lilla för att ändra den stora bilden. En hemgrupp kan vara ett väldigt bra sätt att börja bygga Gudsriket på. Genom att börja leva mer tillsammans och mindre individualistiskt så tror jag att vi kan ändra strukturerna som finns i både demokratiska samhällen och i diktaturer.
      Självklart så tror jag att det är lättare i demokratier, men som du också skriver så har kristendomen vuxit och stått stark under förföljelser.
      Jesus säger ju att vi ska ta vårt kors och gå. Korset var ju som bekant ett sätt att genomföra dödsstraff på. Därför så tror jag att vi måste våga bryta mot normer och ibland lagar och regler för att kunna följa Jesus. Alltså så spelar det ingen större roll för oss som kristna vad samhället har för slags styre. Vi ska fortsätta leva med Jesus som enda auktoriteten i våra liv ändå.

      (Jag vet inte riktigt om jag svarade på dina frågor, men det var iaf dessa tankar som väcktes. Frid!)

  4. Jag beundrar alltid en sann idealist som har tänkt igenom sina val ordentligt. Även om jag i detta fallet inte alls håller med.
    Precis som Clara skrev kommer någon annan bara utnyttja din tystnad när du väljer att inte säga något alls. (samma princip som att den som står bredvid och tittar när någon far illa inte är oskyldig bara för att den inte slår själv)
    Det finns ju partier som vill verka för nedrustning om det nu är försvaret som är din hjärtefråga.
    Annars kan man ju alltid ta en blankröst och skriva något eget. (Typ Gudsrike eller Jesus, det har jag sett många gånger att folk gjort när jag räknat röster) Då har man i alla fall uppfyllt sin medborgerliga plikt och visat att man är intresserad av sitt samhälle och hur vårt byggs.

    • Jag hävdar aldrig att jag står tyst. Bara för att jag väljer att inte ta del i ett system byggt på våld, så står jag inte passiv i samhället. Jag tror istället att det är viktigt att agera och att politik är så mycket större än ett val vart fjärde år.
      Jag tror att utlevd kristen tro leder till samhällsförvandling. Jag tror inte att tron i sig är politisk, men handlingarna som kommer av tron kommer ta sig politiska uttryck.
      Nedrustningen av försvaret är bara en fråga som gör det svårt för mig att rösta. Beslutet grundar sig på så mycket mer. Jag tolkar Jesu undervisning som icke-hierarkisk, icke-våldslig, inbjudande och jämställd (både mellan kön och ekonomisk). Fyra saker som går emot hur samhället är idag, om jag då vill följa Jesus hur skulle jag då kunna ta del i systemet genom att rösta?
      Jag tror att Jesus kom och visade oss en tredje väg som vi kan gå, en väg som leder fram till ett sant liv.

      • Jag beundrar din övertygelse men jag tror ändå att när vi nu har det samhälle vi har är det bästa vi kan göra att höja vår röst. Kanske är ett annat, bättre samhälle möjligt i framtiden. Kanske har vi då kommit längre än att demokrati behövs. Kanske är det då inte längre nödvändigt att rösta i allmänna val…..

        • Jag tror att vi måste försöka leva den förändring vi vill se, annars kommer aldrig något att hända.

  5. Jag är bekännande kristen, längtar efter Guds rike, är aktiv kristen i en stad där främlingsfientlighet står främst på agendan och dit flyktingar kommer och kommit ofta och mycket. I min stad finns också barn som lider för att de är bland de fattigaste i Sverige. Här pågår våldsbrott och bilbränder.
    Vi är trots allt en församling som växer. Det kommer mer och mer människor, och visst är vi en liten församling med ca 60 medlemmar, men vi bor också i en av de mest sekulariserade städerna i världen.
    Självklart måste jag rösta! Jag måste det. Med tanke på all skit som sker i denna värld måste jag göra min röst hörd för dem som inte kan. Utan demokratin eller det här ”systemet” som du kallar det, hade vi sett mer ut som sodom och Gomorra. Det står i Bibeln att vi ska be för våra ledare och politiker. Gör det! Och rösta efter vad du tror skulle göra världen en gnutta bättre.
    Det är min åsikt i alla fall. Och är du tveksam, tänk då på min stad. Vi behöver inga fler SDare där. Vi behöver i princip allt annat.

    • Jag tror inte att du självklart måste rösta, trotts den bistra bild du målar upp av din stad. Jag förstår hur du tänker, men med alla dessa problem så har ni som församling massor av möjligheter till att vara kyrka.
      Bekämpa främlingsfientligheten och utanförskapet genom att börja möta människor och bjuda hem dem och/eller till kyrkan (om ni har en lokal). Jag tror att ett av de största problemen med dagen samhälle, som dessutom gör att främlingsfientlighet kan gro, är att vi saknar gemenskap med människorna vi har i våra städer och samhällen. Det är kan vara jätte jobbigt och svårt att börja träffa nya människor som man kanske inte har så mycket gemensamt med till en börja. Men jag tror att det är genom att umgås och börja förstå varandra som vi kan bekämpa främlingsfientlighet.
      Dessa familjer och barn som är bland de fattigaste, börja dela med er till dem. Det finns resurser så att alla skulle kunna leva vettigt, men oftast håller vi så hårt i vårt eget att det inte blir något över till de som skulle behöva. Jag vet inte riktigt hur det praktiseras bäst, men jag vet att de första kristna sålde allt vad de ägde, lämnade över pengarna till församlingen och delade ut åt var och en efter behov.
      Det är ett väldigt radikal sätt att vara församling på, och jag tror att vi skulle må bättre av om fler började praktisera egendomsgemenskap. Men till dess så kan man nog experimentera sig fram på olika sätt för att jämna ut klassklyftorna.
      Jag tror inte att vi är kallad som kristna för att vart fjärde år rösta fram några personer som ska bestämma över andra. Jag tror att vi är kallade till att börja praktisera bibelns kärleksbudskap här och nu. Det är jobbigt och svårt många gånger, men det står ingen stans i bibeln att det skulle vara lätt att vara kristen.
      Jag hoppas, oavsett om du röstar eller inte, att det blir en förbättring i din stad, med mindre främlingsfientlighet och mer kärlek.
      Frid!

  6. Hej Rasmus!
    Jag tror att du har alldeles fel i din argumentation. Jag ska i korthet ange några skäl till mitt påstående men har – liksom du – djupare förklaringar till mina åsikter. Jag tipsar om min artikel i senaste numret av Theofilos (http://theofilos.nu) där jag kritiserar det politiska argumentet i Patrik Hagmans bok ”Om kristet motstånd”, som ju utvecklar liknande tankar som dina.

    1. Du blandar samman kyrka och stat och det leder dig till fel slutsatser. Jesus talar till den enskilde troende, men du kan inte gå därifrån till att tolka det på statsmakten och det av ett par olika anledningar: (a) Du har inga bibelord som mot en världslig regering. Snarare har vi Paulus och Petrus uppmaningar att lyda statsmakten och be för de styrande. Dessutom har vi exempel i evangelierna på hur Jesus talar både till soldater och personer med makt utan att kallade dem att lämna sina uppdrag – bara att utföra dem på rätt sätt. För att inte tala om den rad människor i GT som tjänade både vid goda och onda kungar, och fick bidra med mycket gott för Guds rike (Ester, Daniel och Nehemja, är bara tre exempel). (b) Kyrkan är inte staten och ska inte vara det, och därför är det en falsk dikotomi att säga som du:

    ”Dessutom så bekänner jag endast en herre över mitt liv, Jesus Kristus! I och med att jag bara bekänner en herre, så känns det rent ut sagt dumt att försöka rösta in någon annan att bestämma, när jag antagligen ändå inte kommer att följa hens lagar och regler när dessa går emot Jesu kärlekslag.” Se vidare punkt 3.

    2. Att du blandar samman kyrka och stat är också det som ger dig problem med våldsmonopolet. Det är inget negativt att det finns ett våldsmonopol. Tvärtom är det något gott eftersom det statliga våldsmonopolet, i varje demokrati, är exklusivt och reglerat i lag. Det innebär att det inte finns någon förutom polisen och militären som har rätt att utöva våld, och dessa får bara utöva våld inom strikt definierade ramar. Det är det som är det fina med det demokratiska samhället, att makthavare kan ställas inför rätta och att de som missbrukar monopolet både kan förlora arbete och faktiskt själva dömas av lagen. Vad menar du vore alternativet? Och du kan inte svara: ”Att vi alla följde Jesu bud”, eftersom vi vet om att det inte är så världen ser ut. Det är ju en sak att en pascifist vill offra sitt eget och sin familjs liv för en princip när Ryssland rycker fram eller om IS kommer längre, men denne har ingen rätt att offra andra människors liv för att man inte vill försvara människors liv – även när det kräver våld.

    3. Ditt största tankemisstag tror jag att du gör i följande kommentar:

    ”Jag väljer även att inte rösta för att genom att rösta så ger jag en person/parti möjlighet att få makt över andra människor. Jag tror att mänsklig makt alltid korrumperar, oavsett politisk hållning. Att då delta i en process som leder människor fram till att styra över andra och som alltid i slutändan leder människan till något sämre, känns inte moraliskt riktigt.”

    När jag läser detta tillsammans med citatet i 1 b får jag intrycket att du antingen (a) tänker dig att kyrkan ska stifta lagarna för hela samhället vare sig övriga folket vill det eller inte (detta sluter jag mig till av följande argument som du framför: ”I och med att jag bara bekänner en herre, så känns det rent ut sagt dumt att försöka rösta in någon annan att bestämma”), eller (b) att samhället inte behöver ledas politiskt utan att det räcker med att alla ägnar sig åt sitt (detta sluter jag mig till av följande: ”Jag väljer även att inte rösta för att genom att rösta så ger jag en person/parti möjlighet att få makt över andra människor”). Jag tror att båda alternativen är lika dåliga.

    För det första. Människor kommer alltid att ha makt över varandra och de kommer att vara frestade att missbruka den. Där är vi överens. Det är en del av villkoren för vår fallna värld. Utifrån en kristen synvinkel menar jag att den viktigaste frågan är: hur minimerar vi skaderiskerna så långt som möjligt och hur skapar vi bästa förutsättningarna för mänskligt liv i gemenskap? Till detta tror jag att demokratin är det tveklöst bästa alternativet och att det dessutom är det som står allra mest i samklang med Guds vilja.

    Det hör samman med: för det andra. Du har rätt i att ingen människa har rätt till att göra sig till herre över en annan – eftersom Gud skapade människan förnuftig och fri, och kapabel att fatta egna beslut. Hon har dock all (moralisk) rätt att välja (!) att överlämna makt till någon som hon tror kommer att tillvarata hennes intressen på ett gott sätt. Det bortser du alldeles ifrån i ditt resonemang. Människan gör sig inte till slav genom att rösta fram en regering utan manifesterar sin förnuftighet och sin värdighet i det att hon frivilligt väljer att lämna över förtroende till någon. Denne hon röstar på tvingar inte till sig makt eller tar den med våld. Regeringen ges makten och kan bli fråntagen den vid nästa val. Därför tyckte jag att det var ett starkt tillfälle igår när Reinfeldt visade att han respekterar folkets röst och frivilligt lämnar ifrån sig makten när folket har sagt sitt. Så gör inte Putin, Kim Yong-Un m.fl. andra despoter. Jag antar att du inte har något större problem med monasticismen, men där lämnar ju munkarna frivilligt över makt till abbotten. I klostret finns det ju ett ledarskap. Tänker du dig att också det är av ondo och borde avskaffas?

    För det tredje förstår jag inte hur du kommer till slutsatsen: ”… och som alltid i slutändan leder människan till något sämre.” Varför skulle en demokratiskt vald regering alltid vara sämre, och: alltid sämre än … vadå? Eller tänker du att vi klarar oss utan regeringsmakt helt och hållet?

    För det fjärde. Om du verkligen inte skiljer mellan kyrka och stat så bör det leda dig till slutsatsen att kyrkan ska stifta lagarna för samhället, men det kan jag inte tänka mig att du vill …? Det vore oundvikligen att utöva orättfärdig makt över människor som inte vill inordna sina liv under Skriften.

    – – –

    Det var några korta kommentarer. Jag ser fram mot ditt svar!

    • Hej!

      Jag vill hävda att jag inte blandar samman kyrka och stat alls. Jag ser snarare inget större behov av statsmakten för oss kristna då vi redan bestämt oss för vem vi vill följa och lyda.
      Att Jesus skulle ha talat till den enskilde troende håller jag inte heller med om helt. Nästan all undervisning av Jesus, skulle jag vilja säga, handlar om hur vi som kyrka/gemenskap är satta till att börja leva ut en annan världsordning. När Jesus uppmanar oss till att älska vår fiende, ge till den som ber om något och att älska sin nästa som sig själv så är det praktiker han pratar om och inte fromhetstankar. Annars är så är det ingen större skillnad på oss och fariséerna (och dem kritiserade ju Jesus ganska hårt).

      I din kommentar om våldsmonopolet så verkar du anse att det finns vissa människor som är mindre värda än andra. Hur får du det att gå ihop med Jesu undervisning? Jag tänker främst på att vi är kallade att älska våra fiender och att älska vår nästa som oss själva. Hur får du det att gå ihop med ett försvar av ett landsgränser? Om du anser att en jordisk nation har rätt att försvara sig mot andra nationer så gör du skillnad på människor och människor och sätter ett högre värde på folk bara för att de bor i ett vist land. Ett försvar av våldsmonopolet anser jag bygger på nationalism och inte kristen tro, som istället för att dela upp världen inkluderar alla. Vi har syskon runt om i hela världen, hur kan vi då anse att ett vist lands befolkning är värd att döda för att ”skydda” ett annat lands människor.
      Du gör även ett klassiskt misstag att ta pacifism för att vara passivism. Att vara pacifist är något aktivt. Det handlar inte om att bara sitta och inte göra något alls, istället så handlar det om att vi ska aktivt arbeta för fred, men utan våldsanvändning.

      Jag tror inte att kyrkan ska stifta lagar för hela samhället. Istället tror jag att kyrkan ska leva utanför samhällets men fortfarande agera i samhället. Kristen tro och Gudsriket sprider vi inte genom att lagstifta utan genom att leva och visa på ett alternativ. Jag tror att vi som kristna måste börja använda oss av konsensus bestämmande och att våra kyrkor måste bli mindre till storlek så att detta sätt fungerar.
      Angående det här kring moasticismen och ledarskap. Så anser jag att vi självklart kan ha ledare. Men en vettig ledare leder på ett sådant sätt att alla är inkluderade i besluten. Ledaren visar bara på vilken/vilka vägar gruppen kan gå.

      Frid och kärlek!

      • Jag håller med Rasmus om församlingen som ett alternativ till samhället, på en gång inne i och utanför samhället. En mönsterbild av Gudsriket i miniatyr, trots vår bristfällighet. Tycker samtidigt det är viktigt att betona att det finns ett kollektivt ledarskap i den urkristna församlingen, aldrig EN ledare. T o m Paulus fick kämpa för att hävda sin auktoritet gentemot självstyrande församlingar. När EN ledare får makt, är faran akut.
        Håller också med om pacifismen, även om jag blivit allt fegare med åldern. Pacifism förutsätter beredvillighet för martyrskap. Någon har sagt: Nonviolence must be proved by people practising it in their lives with utter disregard of consequences to themselves, ungefär.
        Har sett minnesprogrammen över första världskrigets utbrott för 100 år sedan och jämfört med NP Wetterlunds småskrifter från den tiden, nyutgivna under titeln De två vilddjurstågen och andra texter i världskrigets skugga. En stark, konsekvent pacifism. För honom är kriget något i grunden andligt, straffet för att de ”kristna” nationerna aldrig tagit kristendomen på allvar. ”Visserligen har de kristna folken förtjänat krigets vredesskålar. Ty Kristi Ande, som avskaffar rustning och krig, har de hårdnackat motstått i tusen år.”
        Han manade till intensiv bön mot kriget: ”Alltså icke en kärlek till det egna folket blott, nej LIKA kärlek till alla jordens folk. På de heligas bön ligger nu en omätlig vikt.”
        Han berättar gripande och starkt hur en grupp kallades till bön för att stoppa tyskarnas stora offensiv 1918. De upplevde ett genombrott i andevärlden och när offensiven sedan bröts manade han till ”bön för det kära Tyskland”.

      • Hej Rasmus!
        Tack för ditt svar.

        Jo, jag tror faktiskt fortfarande att här gömmer sig en sammanblandning av kyrka och stat som behöver delas upp, och den visar sig redan i ditt första argument. Jag förstår inte hur du, vare sig teologiskt eller filosofiskt, kommer från påståendet att Kristus är vår Herre, till att vi därför inte behöver någon världslig regering. Paulus talar om Kristus som församlingens huvud, men inte världens huvud. Jag tror också att kyrkan ska vara en gemenskap annorlunda än världen och att det annorlundaskapet ska ta sig praktiska uttryck, men det går liksom inte att komma ifrån Paulus ord i Romarbrevet 13: ”Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom.” Och Kristus själv sa: ”Ge då kejsaren vad som tillhör kejsaren, och Gud vad som tillhör Gud.” (Markus 12: 17.) Om vare sig Paulus eller Kristus underkänner den världsliga regeringen, så kan jag inte förstå varför deras lärjungar skulle göra det. Däremot måste vi vara fast inställda på att vi måste lyda Gud mer än människor och stater, men därav följer ju inte att regenter är onödiga.

        Dessutom: i Sverige är ju den överväldigande majoriteten av annan livsåskådning än de kristna. De skulle ju inte hålla med om att Kristus är deras Herre, och de skulle vilja att det fanns någon som skötte landets angelägenheter; typ, såg till att sjukhus och skolor finns och fungerar, att det finns vägar och broar, att det finns lagar och domstolar, m.m. m.m. Jag får inte ihop det här … Jag antar att du fortfarande vill åka på de offentligt finansierade vägarna och komma till sjukhusen och sätta dina barn i skattefinansierad skola, o.s.v.? Kanske har jag bara allt för dålig fantasi som inte kan föreställa mig hur det här går ihop sig … 😉

        Jag förstår inte hur du kommer till slutsatsen att jag skulle ”anse att det finns vissa människor som är mindre värda än andra”, av vad jag skrev. Det vore onekligen ett påstående som går rakt på tvärs med Jesu undervisning. Det var ju just det som var så radikalt annorlunda med Jesu och Paulus undervisning i den antika romerska samhället (vilket Larry Siedentop så häftigt lyfter fram i sin nya bok ”Inventing the Individual” (Allen Lane, 2014)). Jag ska försöka spalta upp några tankar kring detta för att göra argumentationen tydligare.

        (a) Givetvis har ett land rätt att försvara sig mot ett annat. Men:

        (b) Jag har inte sagt att man har rätt att gå till krig för landsgränser. Det vore ett orättfärdigt skäl för krig.

        (c) Krig är den sista aktionen ett land kan tillgripa när alla andra diplomatiska vägar är uttömda, men då finns det inga andra skäl att godta än strikt moraliska: nämligen att försvara sitt folk mot ett orättfärdigt hot. Således menar jag att Polen var fullt berättigade i att försvara sig mot Nazi-tysklands invasion 1939, eftersom Nazi-tysklands invasion var moraliskt förkastlig i alla avseenden. Men:

        (c1) Det har ingenting att göra med att jag skulle anse nazisterna vara mindre värda än de katolska polackerna. De hade precis samma värde, men nazisterna gjorde någonting moraliskt förkastligt när de invaderade ett annat land på moraliskt förkastliga grunder med moraliskt förkastliga mål.

        (d) Du har fel gällande våldsmonopolet. Det har ingenting med nationalstater att göra, utan med att man erkänner att våld är en så destruktiv kraft att våld endast får utövas inom strikt definierade ramar och enbart för att skydda lagstadgade rättigheter. Och märk väl, även de som utövar våld (polis och militär, i huvudsak) lyder under lagar och kan dömas om de missbrukar makten.

        (d1) Ja, visst bygger kristen tro på inklusion av alla människor *markering* som omvänder sig och tar emot Jesus *markering*. Den bygger inte på inkludering av Bashar Al-Assad, Hitler, Göring, Pinochet, m.fl. innan de har omvänt sig.

        (e) Ja, visst har vi syskon över hela världen men det är ju inte de som hugger halsen av kristna i Irak eller säljer småflickor som sexslavar i Nigeria eller använder kemiska stridsvapen mot sin egen befolkning (Syrien). De människor som handlar så mot ett folk visar i handling att det är de (!) som gör skillnad på människor och de människorna måste skyddas. Paulus skriver ju uttryckligen: ”Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd; den står ju i Guds tjänst som hämnare, för att vreden skall drabba den som gör det onda.”

        Jag menar inte att pacifisten är passiv. Det finns många exempel på motsatsen. Däremot menar jag att det är stor skillnad mellan vad individen, kyrkan och staten är berättigad till. Individen och kyrkan måste arbeta genom icke-våld och vara just den aktiva pacifistiska kraft som du talar om, men staten ska inte vara det eftersom den då skulle svika sina gudagivna kallelse att skydda sin befolkning. (Det bör framgå av vad jag har skrivit ovan att det påståendet inte innefattar att vissa folk skulle vara mindre värda än andra.)

        – – –

        Vänliga hälsningar,
        Daniel

  7. Jesus fick sju röster i valet


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s