Rasmus: Inte min utopi!

Den 24 oktober invigs en ny galleria i Umeå. Inget direkt förvånande över att en sådan sak sker och det är inte heller det jag främst kommer diskutera. Det jag tänker ta upp är däremot namnet på den nya gallerian som inte kommer hete något mindre än Utopia. UTOPIA! Hur tänkte dom egentligen när dom namngav gallerian till UTOPIA!? En galleria är då inte min utopi och jag är ganska säker på att jag inte är ensam med den meningen.

För vem är shopping och konsumtion en utopi? Inte för jorden och dess befolkning iallafall. När vi ökar vår konsumtion så ökar vårt slitage av jorden, vilket i sin tur kan leda till att fler människor svälter eller inte får rent vatten. Redan idag så använder vi upp mer resurser än vad jorden producerar per år. Bara där ringer en klocka som säger att vi är på väg åt fel håll.

Ett problem med att döpa en galleria till Utopia är att det är en falsk utopi. Namnet vill ge sken av att ”handla hos oss så blir din värld perfekt”. Men vi kan aldrig få en perfekt värld genom att shoppa mer. Shoppandet är för många ett sätt att försöka fylla ett tomrum i deras liv, en strävan efter att vara någon. Trots allt så vill ju den mesta reklamen förmedla att ”du är bara värdet av ditt senaste köp, köp mer för att vara värd något”. Men jag tror att det är först när vi ser oss själva genom Gudsögon som vi kan inse fullt ut att vi är värdefulla som vi är. Det är inte vårt shoppande eller våra handlingar som ger oss vårt sanna värde, det är Gud.

Att döpa en galleria till Utopia tror jag är ett sätt för att försöka fylla upp den plats som Gud vill ha i våra liv. Gallerian kanske ser ut som en utopi från utsidan med sin fräscha design, men den är inget mer än ett tomt skal. På samma sätt så kan vi se perfekta ut i människors ögon genom våra köp, stilar eller handlingar, men på insidan kan vi fortfarande vara tomma. Men om vi väljer att ha en relation med Gud så kan vi få fylla upp det tomrummet med hans kärlek.

En av dagens främsta avgudar som vi har är pengar eller snarare kärleken till pengar. När man döper en galleria till Utopia så känns det lite som att bygga ett tempel åt mammon. Utifrån Jesus ord i Luk.16:13 (Ni kan inte älska både Gud och mammon) så är det inte svårt för mig att se att Utopia aldrig kommer bli min utopi. Detta förstärks ännu mer med Paulus ord i 1Tim. 6:10 ”kärleken till pengar är roten till allt ont”. För det är väl få ställen där pengar älskas så mycket som i en galleria där precis allt går ut på att spendera så mycket som möjligt.

Om vi vill se Gudsrike breda ut sig här på jorden så måste vi börja leva det nu. Ett sätt kan vara att motsätta sig idéer som exkluderar andra människor, vilket en galleria gör, då det är de med pengar som eventuellt gynnas av den. Låt oss istället börja bygga alternativ till den här världens system. Låt oss vara öppna och inkludera människor istället för att bygga saker för de som redan har. Ett sätt kan vara att börja ordna gratis kvartersfik där alla som deltar hjälps åt efter var och ens förmåga. Ett annat sätt kan vara att ordna en gratis loppis eller en klädbytardag.

Så till sist, en galleria är inte min utopi! Vilken är din?