Micael: När aposteln Matteus besökte Teneriffa

Simon Adahl

Simon Ådahl

Igår var jag hembjuden på middag hos Simon och Maria Ådahl för att höra dem berätta om under och tecken. Jag blev inte besviken. Eller vad sägs om det här:

  • Simon går förbi en man och säger plötsligt ”Svaret är Estland!” Mannen blir tokförvånad och säger att han just bad om vägledning gällande om han ska sända sina hjälpsändningar till Estland, Lettland eller Litauen.
  • Han sa till en man ”jag vet inte om det är din bror eller din frus bror jag har ett ord till, men han heter Josef”. ”Det är min svåger!” ”Hälsa honom att han kommer bli frälst.” ”Men han har precis lämnat tron på Jesus!” ”Just det.”
  • På gullbrannaveckan vände sig Simon till en tjej och sa ”Herren befriar dig från att skära dig i armarna.” De hade aldrig träffats och hon hade långärmat. Hon insåg att det var Gud och så blev hon frälst, sen berättade hon det för sin mor som också blev frälst.
  • Simon ringde upp en man och profeterade högljutt ”Du är visst min evangelist!!” Mannen hade precis tänkt ta självmord, men detta räddade hans liv.
  • Till en man sa Simon att hans fru hade Esters kallelse på sitt liv. Mannen berättade det för henne men hon var väldigt skeptisk. Hon gick på ett möte med Simon och bad att hon skulle få bekräftelse. Örjan började be för henne men sa ”jag tror Simon har ett ord till dig.” Simon, som aldrig hade träffat kvinnan, utbrast ”Du har Esters kallelse över ditt liv!”
  • En annan gång stod han och talade med en kvinna och så dök det upp ett namn i huvudet på honom som han delade. ”Det är ju min väninna! Hon är livrädd för dig!” ”Vad trevligt, får jag ringa henne.” Så presenterade han sig som den hon är rädd för och profeterade in i hennes liv.
  • En annan gång på ett möte fick Simon olja på händerna. Han begrep först inte var det kom från och tyckte det var lite irriterande, men så stod där två syrianer som hade frågat Gud om det här pingstkarismatiska verkligen var från honom. Simon smorde dem med oljan och bad för dem.
  • En natt talar Herren til Simon om Joh 5:4 – en vers som är borttagen ur Bibeln. Pga detta skriver Simon sången Det friska vattnet, och när han och Frank spelar in den ringer plötsligt en kvinna och säger att Gud talat till henne om Bethesdadammen, och att Joh 5:4 har ett viktigt budskap för Sverige.

Simon berättade också om sin bakgrund och uppväxt. Hur han tillhörde en stenreligiös kyrka som ung med syndakatalog och beröringsskräck för omvärlden. Hur han och hans vänner drabbades av Jesusrörelsens väckelseeld men hur de förhävde sig och såg sig som utvalda, vilket gjorde att Anden stack. Hur hans pappa stöttade hans rockintresse trots församlingens fördomar så att han och brorsan Frank utvecklades till skickliga musiker.

Något som jag dock fann extra intressant var att Simon tydligen är vapenvägrare! Han anmälde under mönstringen att han inte ville bruka våld av religiösa skäl. När jag frågade om många gjorde så i hans pingstförsamling svarade han att det var debatt om det, högerfalangen vill försvara fosterlandet, vänsterfalangen höll sig till budordet om att inte dräpa.

Inte nog med detta, fiendekärleken var även orsaken till att den profetiska gåvan sattes igång! En man började förfölja Simon och hans familj – han skickade hotbrev, förstörde bilen, stod utanför barnets dagis och stirrade etc. De hamnade under konstant press och skräck, och Simon önskade livet ur den här mannen. De for till Teneriffa på semester för att lugna ner sig lite. Men en natt skriker Simons fru Maria ”Det står en man här inne!!”

Omedelbart hoppade Simon upp med adrenalinet pumpandes i hela kroppen. Han sprang omkring i hela lägenheten för att spöa ner den här mannen – men det var ingen där. Han blev arg på Maria för falsklarmet men hon insisterade på att det trots allt hade stått en man vid hennes sängkant. Plötsligt sa hon ”Vad är en apostel för något?” Hon var inte kristen utan hade noll koll på Bibeln (trodde att Jesus och Moses var kusiner bland annat), och Simon hade lämnat Gud åt sidan så han hade bara tyckt det var skönt. ”En apostel var en sån här gubbe som gick med Jesus för 2000 år sen, varför undrar du?” – ”Mannen sa att han var apostel, att han hette Matteus och att han ville att du skulle läsa hans bok.”

image

Simon och Maria

Simon började ivrigt läsa Matteusevangeliet. Från att ha skitit i Gud var han nu övertygad om att denne hade gett honom en uppenbarelse, att han skulle hitta någon hemlig kod ingen annan lyckas se som skulle göra att han blev rik och berömd och kunde bygga ett ministry i USA (jag skämtar inte, det var så han tänkte – ni vet hur man reagerar när apostlar uppenbarar sig vid sängkanten). Istället blev han bara arg när han kom till Matt 5:44. ”Vadå älska mina fiender?!” röt han åt Gud. ”Jag kan ju inte älska den där idioten som förföljer oss! Han har förstört vårt liv!!”

Dock satte han till slut igång med att välsigna den här mannen en minut varje dag. Till en början var det bara tomma ord. Men sakta började han mena det han sa. Och när han hade välsignat mannen varje dag i fem månader kände han plötsligt en genuin kärlek till honom.

Då ser han honom på stan en dag.

Mannen darrar när han ser Simon. Han är rädd för en käftsmäll. Men när Simon går fram och kramar honom bryter han ihop. Simon bjuder in honom på middag. Han tackar ja. De skiljs som vänner.

Då var det bara att förklara detta för frugan.

”Maria, minns du Matteuskillen i Teneriffa?” ”Ja usch ja, han var hemsk.” ”Tja… inte så hemsk egentligen. Jag har läst vad han skriver…” ”Har du hittat hans bok?” ”Ja, den finns i Bibeln faktiskt. Och där står det att man ska älska sina fiender.” ”Jaha, och?” ”Så jag har välsignat den här mannen som stalkar oss varje dag i fem månader.” ”Du har gjort VAD?!” ”Det är lugnt, välsignelserna funkade. Jag träffade honom på stan idag, vi kramades och grät och nu har jag bjudit in honom på middag.”

Maria var helt förstummad. Sen sa hon ”Jag vill bli frälst.”

Sedan satte karusellen igång! Inte långt senare levererade Simon sitt första profetiska ord: ”Herren kommer lösa dina problem, och sen flyttar du härifrån.” Vad är det jag säger, tänkte han för sig själv. ”Du, då krävs det ett mirakel”, sa kvinnan han profeterade för. Tre dagar senare meddelade hon att hennes problem löst sig och att hon nu flyttade till Hjo,där hon för övrigt senare träffade sin man.

Fiendekärlek förlöser Andens nådegåvor!! Vem kunde väl tro det? Ju mer vi älskar, förlåter och försonas, desto närmare kommer väckelsen.

Annonser

1 kommentar

  1. […] in i människors liv och sagt dem saker han egentligen inte kan veta, inklusive mig. Som jag har skrivit här på bloggen förlöstes denna gåva när han förlät sina fiender. Sedan dess har inte bara många kommit till […]


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s