Micael: Tänk inte på det som är på jorden

Lägg Kolosserbrevet 3 på minnet. Det är en kraftfull text om kristen livsstil. Väldigt kraftfull. Jag ryser när jag tänker på vad som skulle hända om vi tog till oss detta budskap och blev Ordets görare. Vi skulle förändra världen, på riktigt.

”Då ni alltså har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden.” (v. 1-2)

Vi ska inte tänka på det som är på jorden utan det som är där ovan, där Kristus sitter på hedersplatsen vid Gud. Det är inte för att kyrkan har fokuserat för mycket på Himlen som den har varit så dålig på att ta hand om människors behov här och nu utan för att den fokuserat för lite på Himlen, den har inte insett vad Himlen innebär. Nyckeln till att sprida Guds himmelska vilja på jorden (Matt 6:10) är att inte tänka på det som är på jorden utan på det som är i Himlen.

”Ty ni har dött och ert liv är dolt med Kristus i Gud.  När Kristus träder fram, han som är vårt liv, då skall också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom.” (v. 3-4)

Anledningen till att vi inte ska tänka på det som är på jorden är att vi dog när vi kom till tro. Att bli kristen är en dödsdom, man dör från synden och jaget. Men i och med att vi dör uppstår vi med Kristus (v. 1), vårt liv är dolt med Kristus i Gud, det är helt och hållet i Honom vi finns och är till, och all vår strävan efter ett liv i goda gärningar kommer ur att vi andas i Honom. När Han sedan träder fram i härlighet vid sin återkomst, då byts vår dolda relation ut till en relation fylld av härlighet där vi får vara med Honom för evigt i överflödande liv.

”Döda därför era begär som hör jorden till: otukt, orenhet, lidelse, lusta, och girigheten som är avgudadyrkan.” (v. 5)

Eftersom vi dog när vi kom till tro och eftersom vår destination är att leva i fullständig härlighet med Gud ska vi döda våra jordiska begär. Om vi har blicken fäst på det syndfria liv vi ska leva i Himlen komme vi göra detta mycket lättare än om vi tänker ”på det som är på jorden” (v. 2). Vi ska döda sexuella synder och girighet. De har ingenting i våra liv att göra. Att hänge sig åt detta är avgudadyrkan. Givetvis finns förlåtelse även för avgudadyrkare, och det är endast genom Guds oändlig nåd som vi klarar detta, men vi får aldrig, aldrig säga att dessa onda gärningar är okej att begå:

”Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn. Bland dem vandrade också ni en gång, då ni levde i dessa synder.” (v.6-7)

Gud finner det inte irrelevant om man lever i sådana synder, utan Hans vrede upptänds mot dem som inte lyder Honom och hänger sig åt detta. Och vi är alla syndare, alla har begått onda gärningar som strider mot Guds vilja. Paulus påminner de kristna i Kolossai om att de levde i detta innan de blev förlåtna genom Jesu blod. Men förlåtelsen har inte på något sätt rättfärdiggjort synden, den har bara rättfärdiggjort syndarna. Vi ska fortfarande hålla oss borta från synden.

”Men nu skall också ni lägga bort allt detta: vrede, häftighet, ondska. Låt inte smädelser och fräckheter komma över era läppar. Ljug inte på varandra. Ni har ju klätt av er den gamla människan med hennes gärningar och klätt er i den nya människan, som förnyas till rätt kunskap och blir en avbild av sin Skapare.” (v. 8-10)

Ytterligare synder som vi ska ”lägga bort” är synder kopplade till hat, onda tankar och ord samt lögn. Vi ska inte hålla på med detta, om vi ägnar oss åt detta måste vi vända om och be Gud om förlåtelse och hjälp att motstå frestelsen. För dessa gärningar är egentligen onaturliga för oss. Den gamla människan som blev bedragen av sina begär och som levde i synd och mörker har vi klätt av oss som man tar av en jacka, och istället har vi klätt i oss en ny människa som förnyas till rätt kunskap, sanning – ortodoxi om man så vill – och blir en avbild av sin Skapare, en avbild av Gud! En mycket snarlik text finns i Ef 422-24: ”Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, och ni förnyas nu till ande och sinne. Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet.” Hänger ni med? Vi förnyas i sinnet, vi förnyas till kunskap och vishet om Guds Son och Hans frälsningsverk, och därigenom kan vi leva enligt vår nya natur som är skapad till likhet med Gud, i rättfärdighet och helighet.

Vi ska inte ägna oss åt otukt, girighet, vrede och lögn, vi är kallade till heliga liv! Och eftersom alla kristna har fått en ny människa skapad i sig uppstår full enhet när vi inser detta:

”Här är det inte längre fråga om grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar eller skyt, slav eller fri, utan Kristus är allt och i alla.” (Kol 3:11)

Etniska och sociala gränser gäller inte längre. Det här är en sån här text som man ofta låter stå ensam för att betona att kristna inte ska vara rasister, men hur mycket mäktigare blir den inte i sitt sammanhang? Kristus är i allt och alla eftersom varje lärjunge är skapad till likhet med sin Skapare i rättfärdighet och helighet. Här är inte fråga om turk eller svensk för att kyrkan består av ett enda, enhetligt folk som avsäger sig synd och lever liv som överflödar av goda gärningar.

Och eftersom etniska och sociala gränser inte gäller och eftersom vi ska överflöda i goda gärningar, låt oss råda bot på att Tomas Lundström ser så ensam ut där i häktet när så många utvisas orättfärdigt och att Korskyrkan här i stan är den enda församling som låter hemlösa sova i lokalerna, låt oss storma samhället i radikal aktivism för att Himlen ska inta jorden!

Nyckeln till att lägga bort synden och döda de jordiska begären är att inte tänka på det som är på jorden utan det som är i Himlen, vi ska formas efter den nya skapelse Gud har skapat i oss som är designad efter Hans avbild i helighet och rättfärdighet. Hänger ni med? Det livet ser ut så här:

”Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod.” (Kol 3:12)

Vi ska klä på oss dygderna, människor vi möter ske kunna se dem tydligt och de ska inte vara tillfälliga utan något som omsluter oss ständigt. De fem dygder som ges här är barmhärtighet, att känna medlidande, godhet, att altid säga och göra gott, ödmjukhet, att inse sin syndfullhet och ge Gud äran för de goda gärningar Han har förberett (Ef 2:10), mildhet, att inte brusa upp i vrede och häftighet, samt tålamod, att låta saker ta sin tid.

”Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra.” (v. 13) 

Den sjätte dygden är att ha fördrag med varandra, dvs. att man är tålmodig och förstående gentemot andra, (här finns en förklaring av ordet) och den sjunde är förlåtelse. Vi ska förlåta varandra som Herren har förlåtit oss, dvs. helt och hållet, kravlöst och fullständigt. Här har jag skrivit om vikten av att förlåta även dem som gör riktigt onda gärningar.

”Över allt detta skall ni klä er i kärleken, som binder samman till en fullkomlig enhet.” (v. 14) 

Kärleken är ytterplagget som omsluter de andra sju dygderna, och den binder samman inte en måttlig utan en fullkomlig enhet. Kärleken är det största budet, det som sammanfattar allt. Det viktigaste när vi vill leva ett liv i goda gärningar, det är att vi älskar Gud och älskar våra med människor, inklusive våra fiender.

”Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev kallade till i en enda kropp, och var tacksamma. Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan.” (v. 15-16)

Frid och tacksamhet ska råda i oss, och de hör ihop därför att det är Kristi frid som ska regera i våra hjärtan, den frid som är större än den världen kan ge. Samtidigt som vi har Hans frid i våra hjärtan ska vi låta Hans Ord bo hos oss, inte litegrann utan rikligt. Han är ju fylld av vishet, om vi vill komma nånvart med våra liv måste vi låta oss fyllas av Hans Ord, inte människors ofullkomliga tankar och läror. Psalmer och andliga sånger bygger upp oss genom att de undervisar och förmanar oss, de pekar ut hur vi ska leva en helig livsstil och varnar oss för synden, och lovsången är till för att ära Gud och uttrycka sin tacksamhet till Honom för det eviga liv Han har gett oss. Det är framför allt en hjärtas lovsång, inte munnens.

 ”Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud, Fadern, genom honom.” (v. 17)

En radikal kristen livsstil, sprängfylld med goda gärningar, innebär att allt vi talar och gör sker i Herren Jesu Namn och i tacksägelse till Gud. Allt. Man är inte kristen bara på söndagarna. Man är inte evangelist bara när man står ute på gatan med street church. Det finns inte heliga stunder och oheliga stunder. Gör allt i Jesu Namn. Då kommer människor prisa Gud när de ser våra goda gärningar (Matt 5:16).

Annonser

Lämna en kommentar

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s