Micael: Rikedomens synd, del 1: Girighet

Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, girighet… (Mark 7:21-22)

De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet… (Rom 1:29)

Ja, girigheten radas upp om och om igen som en synd. Girighet innebär ekonomisk egoism, att vilja ha pengar, prylar och resurser för sig själv. Girighet är kärlek till pengar, ett sug efter rikedom. Det är girigheten som gör att vi vägrar ge åt de fattiga även fast vi kan, vilket Bibeln klassar som en klar synd:

Se till att inte denna onda tanke uppstår i ditt hjärta: ”Det sjunde året, friåret, är nära”, och du så ser med ont öga på din fattige broder och inte ger honom något. Han kan då ropa till Herren mot dig, och synd kommer att vila på dig. (5 Mos 15:9)

Dock bekymrar sig rika kristna inte nämnvärt över att Bibeln svartmålar girigheten så mycket. Man kan vara rik utan att vara girig, menar man. Resonemanget är detsamma som det ovan gällande den bildliga tolkningen av ”sälj allt du äger”: man kan sälja allt i hjärtat utan att behöva göra det på riktigt, man kan äga överflöd utan att ha begär till det (girighet är ju begär till rikedom). Men vi såg ovan att detta resonemang faller pladask. Om man är rik och inte är girig, varför behåller man då rikedomen i en värld där miljoner människor svälter? Hur kan man inte ha rikedomen i hjärtat som rik när Jesus säger att vårt hjärta är där vår skatt är? Om man inte vill vara rik (girighet = vilja vara rik), varför är man då rik? Svaret är enkelt: man har trots allt ett sug efter rikedomen innerst inne, man är girig även om man inte vill erkänna det. Detta är synd, mycket synd.

Girighet leder till överflöd, och de som äger överflöd är giriga. En text som visar på detta samband är Luk 12:15:

”Se till att ni aktar er för allt slags girighet, ty en människas liv består inte i att hon har överflöd på ägodelar.”

Om man på allvar inte var girig som rik skulle man inte vara rik särskilt länge, för när man inser det enorma behovet världens fattiga har säljer man allt man äger och ge pengarna till dem. Men nu är vi, även om vi inte vill erkänna det, väldigt giriga.

Dock behöver girighet inte vara synonymt med rikedom. Även folk som inte är rika kan vara giriga. Inte bara den som är rik utan också den som vill bli rik är girig. Båda är synd. Och båda kan motverkas genom att man i Guds kraft visar på varandras behov och älskar varandra. Girigheten smälter bort när man ser de desperata behoven som världens fattiga har, jag har mött många rika som på allvar funderat på att sälja allt de äger när de besökt slumområden i de mest fattigaste länder. Men genom att återgå till det vanliga livet tränger man så småningom bort de tankarna.

Motsatsen till girighet är generositet. Eftersom girighet är ekonomisk egoism är motsatsen att tänka på andras ekonomiska behov. Ingen kristen säger emot att vi ska vara så lite giriga och så mycket generösa som möjligt. Och ju mindre giriga vi är, desto mer generösa är vi och desto mer ger vi till de fattiga. Det är alla med på. Nå, om vi ska vara så goda som möjligt måste vi därmed med Guds hjälp vara så generösa att vi ger bort allt tills vi bara har det nödvändigaste kvar. Om vi inte är ett dugg giriga ger vi därmed bort allt utom mat och kläder. Däremot, om vi är lite giriga behåller vi saker vi egentligen inte behöver. Detta innebär alltså att rikedom är girighet i praktiken, att om man inte är girig är man inte heller rik. Om man inte är girig står man inte ut med att ha överflöd på ägodelar utan skänker mer än gärna bort det till dem som lider nöd. Jesus hjälper oss gärna med detta.

Brutalt våld gentemot demonstranter i Märsta inatt

Tomas Lundström skriver:

Det senaste året har Migrationsverket i samarbete med polisen utfört upprepade massavvisningar av asylsökande irakier. Sedan förra hösten har det med jämna mellanrum gått specialchartrade flyg från flygplatser runt om i landet fyllda med flyktingar. Dessa transporteras i vissa fall handbojade och drogade. Jag har, tillsammans med ett stort antal andra människorättsaktivister, deltagit i försök att med min kropp stoppa dessa deportationer.

Avvisningarnas tid och plats hemlighålls för de asylsökande i så stor utsträckning som möjligt. Man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att inse att det handlar om att försöka undvika att protester och aktioner utförs mot dessa deportationer. Trots hemlighetsmakeriet har olika personer i den asylpolitiska gräsrotsrörelsen fått nys om avvisningarna och vi har då försökt samordna blockader för att förhindra att deportationerna sker.

En blockad av en avvisning innebär att personer som på olika sätt är engagerade i frågan om flyktingars rätt tagit sig till det industriområde i Märsta där flyktingar hålls inlåsta som fångar i väntan på deportation. Vi har stått på utfarterna från förvaret, arm i arm, för att försöka hindra bilarna från att köra iväg med de asylsökande som fruktar för sina liv.

Sedan förra hösten har polisuppbådet vid dessa deportationer ökat och blivit mer och mer våldsamt. Igår kväll, tisdagen den 20 september, samlades så åter ett femtiotal personer för att gemensamt bilda mänsklig mur. När politikerna, med Tobias Billström i spetsen och nu med Miljöpartiets goda minne, vägrar lyssna på Amnesty och UNHCR har vi känt oss tvingade att ta saken i egna händer. Det handlar om människors liv.

Blockaderna som utförts av oss har varje gång varit helt ickevåldsliga. Ingen har gjort något utfall mot poliser eller personal från Migrationsverket. Trots denna uttalade ickevåldsstrategi har vi mötts av ett massivt våld från polisen. Igår fick en person knäckta revben, någon skar upp handen och andra var nära att bli påkörda av de polisbussar som fraktade flyktingar till Arlanda. Polisen möter i dessa situationer fredliga demonstranter med batonger, pepparspray, slag och knuffar. Allt detta för att försvara en politik som i grunden blivit allvarligt kritiserad av internationella organ och människorättsorganisationer.

Jag ska erkänna att jag efter den senaste nattens händelser blivit uppriktigt trött på situationen. När vi kom till flyktingförvaret igår hade polisen ännu inte upprättat sina avspärrningar. Av denna anledning tog sig fyra av oss in till området och satte oss på marken. Vi möttes genast upp av poliser som släpade iväg oss på marken, vred våra armar långt upp på ryggarna och smällde våra huvuden in i väggar. Med hånfulla ord och bryska kroppsvisiteringar motades vi bort från området.

När så andra dök upp blev kvällen snart tumultartad. En person som kommit för att iaktta händelserna fick snart rutorna på sin bil sönderslagna av ilskna poliser, trots att bilen ifråga var placerad långt utanför avspärrningarna. När en polisbuss kom i hög fart var vi flera som försökte stoppa denna i tron om att det satt asylsökande i den. Vi möttes genast med batonger och slag. Två polismän satte sig på en demonstrant och tryckte till över bröstkorgen så att personen fick allvarliga skador. En annan släpades av poliser i håret.

Ett par timmar senare, när den verkliga flyktingtransporten försökte köra ut från området var vi flera som satte oss på marken för att med våra kroppar hindra den från att köra vidare. Jag och flera med mig blev då släpade på marken och slagna av poliser. När jag lyckades få tag i bakdelen av polisbussen tog en polisman tag i min luva på jackan, vilket generade i en effektiv strypningseffekt. Jag minns fortfarande det gurglande ljud som kom ur min hals vid tillfället.

Under hela kvällen greps och omhändertogs flera personer på måfå. Polisen grep personer för “våldsamt motstånd” trots att många inte ens stretat emot när beväpnade poliser kastat sig över dem.

Jag är trött på det här. Det kan inte vara värdigt en demokrati att deportera flyktingar till Irak. Det kan inte heller vara värdigt en demokrati att poliser möter ickevåldsaktivister med ett sådant massivt våld. Industriområdet i Märsta såg vid flera tillfällen igår ut som ett krig. Ett krig med endast en krigförande part: polisen.

Det värsta av allt är den totala mediatystnad som råder kring dessa deportationer. Enligt medialogiken kan det förstås inte rapporteras om fredliga demonstranter och poliser som slår på måfå. Det passar inte in i bilden av Sverige som en demokrati. Poliser som slår människorättsaktivister, det är ju något som hör diktaturstater till – det vet vi alla. Trots att det är just detta som sker minst en gång i månaden utanför Sveriges flyktingfängelser så är rapporteringen från detta minst sagt fattig. Det talar sitt tydliga språk.

Media, politiker och gemene man vill inte få sin bild av Sveriges myndigheter rubbad. Vi vill inte veta att flera av de poliser som arbetar vid deportationerna uttrycker rasistiska åsikter (“det är bara rika som flyr” eller “irakier är kriminella” var argument som återkom hos flera poliser igår), och vi vill inte veta att polisen slår först och frågar sen. Detta gör mig både trött och jävligt förbannad. Men framförallt gör det mig ledsen. Inte främst för att vi får spö av poliser en gång i månaden eller för att de med flin på läpparna deporterar flyktingar – utan för att så få andra verkar bry sig.

Vi som åker till blockaderna behöver bli fler. Vi behöver synas och få uppmärksamhet. Inte för vår skull, utan för de asylsökandes skull. Vi behöver stoppa dessa vidriga massavvisningar. Så därför, om du orkat läsa den här långa texten, ber jag dig komma med nästa gång du ser eller hör något om en blockad utanför ett flyktingförvar. Jag kan inte lova att du slipper bli slagen eller hånad, men jag kan lova att om vi blir fler så kan vi faktiskt stoppa denna sjuka behandling av våra medmänniskor.

Läget på Afrikas horn är fortfarande akut

DN skriver: ”Drygt 3,7 miljoner människor i Somalia är i akut behov av mat­leveranser, vilket motsvarar hälften av landets totala befolkning. Av dessa 3,7 miljoner har 1,7 miljoner tvingats lämna sina hem vilket skapat en folkvandring av bibliska proportioner. Men det är inte bara Somalia som är drabbat – FN:s samordningsorgan OCHA beräknar antalet människor under akut hot till 12 miljoner över hela Afrikas horn. Situationen kommer att förvärras ytterligare under hösten, spår samtliga bedömare.”

Katastrofen är inte något som ligger bakom oss utan ett fortsatt akut problem. Snälla, ge ännu mer för att få stopp på detta förfärliga lidande. Om ni redan har gett pengar så är det underbart och bra på alla sätt, men vad jag vill är att ni ska tänka igenom vad ni kan skära ner på av lyx, underhållning och skönhetsprodukter för att rädda liv och lindra nöd på Afrikas horn.

Här kan du kräva att politiker ser till att alla katastrofens offer får hjälp och att inget liknande ska få ske i framtiden. Ta också och gå med i Facebookgruppen Stöd till Afrikas horn.

Gör biståndsorganisationer någon nytta då? Jajamen, de stora och seriösa organisationerna är mycket pålitliga:

Röda korset har mobiliserat 120 000 frivilliga från Somaliska, Etiopiens, Kenyas och Djiboutis Röda Kors och Röda Halvmåneföreningar. 162 000 personer har fått nödhjälp. 350 000 personer tilldelas regelbundet vatten från tankbilar. 250 000 personer har fått köksutrustning. 5 500 barn får stöd på särskilda kliniker för undernärda. Somaliska Röda Halvmånen driver 72 hälsokliniker och fyra mobila kliniker som ger vård till 600 000 människor. 18 av klinikerna är särskilda kliniker för undernärda barn. Under perioden mars-juni i år fördubblades antalet personer som sökte hjälp på klinikerna. Svenska Röda Korset har hittills bistått Internationella rödakorskommittén och Somaliska Röda Halvmånen med 7 miljoner kronor (5 miljoner kronor som vi fått från Sida till denna insats och 2 miljoner kronor av våra egna medel). Stöd dem här.

Svenska kyrkan är genom ACT-alliansen med och ger akut katastrofstöd inne i Somalia. De fokuserar på utdelning av matpaket, vatten, tvål, myggnät, konstruktion av latriner och annat som är nödvändigt för direkt överlevnad. Så snart som möjligt ska sedan arbetet komma igång för att hjälpa människor att få igång sin försörjning igen. Lutherska världsförbundet, en av ACT-alliansens medlemmar på plats, samordnar alla internationella organisationers insatser i de tre flyktinglägren i Dadaab, Kenya, och spelar därmed en avgörande roll för att flyktingarna i lägren ska få den hjälp de behöver när de anländer. Slutligen stödjer Svenska kyrkan akuta insatser i Etiopien i form av bland annat mat, vatten och utbildningar i hälsa och hygien i lägren i Dollo Odo. I Oromia-regionen får torkdrabbade på landsbygden akut hjälp med mat, men också omedelbart stöd för att kunna börja odla igen, för att inte missa den regnperiod som förhoppningsvis startar i oktober-november. Stöd dem här.

UNICEF stödjer 800 mat- och näringscenter runt om i Somalia. 500 av dem ligger i de södra delarna av landet där svälten är som värst. Hittills har 7000 barn/månad fått hjälp här, men genom att öka insatserna räknar man nu med att kunna hjälpa 17 000 barn i månaden. 200 000 familjer i månaden kommer att få matpaket under de kommande sex månaderna. Två miljoner barn kommer att vaccineras mot mässling. 300 mödravårdscentraler och barnavårdscentraler kommer att förses med sjukvårdsutrustning, så att de är rustade för att hjälpa upp till 2,5 miljoner kvinnor och barn. Utökade vattentransporter och fler borrade brunnar beräknas ge ytterligare 300 000 barn tillgång till rent vatten. Stöd dem här.

Diakonia hjälper 400 familjer som drabbats av torkan med mat, logi och andra nödvändigheter. Efter en analys av läget har Diakonia tillsammans med lokala och internationella organisationer kommit fram till en ”dagsranson” mat som ska ge varje människa ca 2 100 kcal per dag. Denna innehåller t ex ris, socker, vete och matlagningsolja. Andra saker som flyktingar får hjälp med är presennningar som kan fungera som tält, myggnät och filtar. Stöd dem här.

Läkare utan gränser har arbetat i Somalia sedan 1991 och ger gratis sjukvård i åtta av landets regioner. Över 1 400 lokalanställda, stöttade av ett hundratal internationell personal i Nairobi, bistår befolkningen med gratis sjukvård, kirurgi, behandling för undernäring samt vattenförsörjning och utdelning av akuta förnödenheter till flyktingar. Läkare Utan Gränser bistår också med sjukvård till somaliska flyktingar i Kenya (i lägren kring Dadaab) och i Etiopien (Liben). Stöd dem här.

Hauerwas om 9/11

Elof skriver:

I en längre artikel på Religion and Ethics skriver en av mina favorit teologer en reflektion om 10 år sen 11 september. Här följer lite utdrag ur den texten för er som inte orkar läsa hela.

So I am not asking Christians to work to create a world free of war. The world has already been saved from war. The question is how Christians can and should live in a world of war as a people who believe that war has been abolished….

My claim that Christians are called to live nonviolently not because we think nonviolence is a strategy to rid the world of war, but rather because as faithful followers of Christ in a world of war we cannot imagine not living nonviolently,…

That Christians believe we are what the world can be means we can act in the hope that the world can and will positively respond to a witness of peace. That witness begins with Christians refusing to kill one another in the name of lesser loyalties and goods.
Such a refusal creates the necessity for Christians to imagine what it might mean to live in a world in which war has been abolished. That is no easy task given the way war shapes our habits of speech, the fundamental explanatory accounts of the way things are, and the way we see the world….

John Howard Yoder observes that to imagine a world in which war has been abolished requires that we live in a community that celebrates and shares a language that helps us see an alternative world….

But in the cross of Christ, the Father has forever ended our attempts to sacrifices to satisfy God. We (that is, we Christians) have now been incorporated into Christ’s sacrifice for the world so that the world no longer needs to make sacrifices for tribe or state, or even humanity….

This is why, if Christians leave the Eucharistic table ready to kill one another, we not only eat and drink judgment on ourselves, but we rob the world of the witness necessary for the world to know there is an alternative to the sacrifices of war.

//http://www.abc.net.au/religion/articles/2011/09/09/3314244

DN: 1, 2, 3, 4, 5, 6. Dagen: 1. SvD: 1, 2, 3, 4, 5.

Guds hjärta för de fattiga

Det finns drygt 2000 verser i Bibeln som handlar om fattigdom och ekonomisk rättvisa. The Poverty and Justice Bible har markerat alla dessa med orange färg, och när man ser hur nästan varje blad i den Heliga Skrift lyser brandgult inser man hur Guds hjärta brinner för de fattiga. Här nedan kommer ett axplock ur Skriften som visar på Guds ekonomiska planer. 

 

Guds hjärta för de fattiga

Han räddar från svärdet i deras mun, den fattige från den mäktiges hand. Den nödställde får åter ett hopp, orättfärdigheten måste stänga sin mun. (Job 5:15-16)

Skall den härska som hatar rättvisa? Eller fördömer du den störste i rättfärdighet, han som säger till en kung: ”Du usling!” och till en furste: ”Du ogudaktige!”, han som inte är partisk för furstar, som inte aktar den rike mer än den fattige, ty alla är de hans händers verk? (Job 34:17-19)

Du ser det, du ger akt på olycka och jämmer för att ta det i din hand. Åt dig överlämnar den olycklige sin sak, du är den faderlöses hjälpare. (Ps 10:14)

”Eftersom de svaga utsätts för våld och de fattiga klagar, vill jag nu gripa in”, säger Herren, ”jag skall ge frälsning åt den som längtar därefter.” (Ps 12:6)

Jag vet att Herren skall utföra den förtrycktes sak och skaffa den fattige rätt. (Ps 140:13)

Du är ett skydd för den svage, ett skydd för den fattige i hans nöd, en tillflykt undan storm, en skugga undan hetta. Ty de skoningslösas andedräkt är som en storm mot en vägg. (Jes 25:4)

De betryckta och fattiga söker förgäves efter vatten, deras tunga förtorkar av törst. Men jag, Herren, skall bönhöra dem, Israels Gud skall inte överge dem. (Jes 41:17)

Låt rätten flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström! (Amos 5:24)

NT: Luk 1:52-53; Luk 4:16-21; Luk 6:20-21; Luk 7:22; Jak 2:5

 

Guds bud gällande de fattiga

När ni bärgar skörden i ert land, skall du inte skörda till den yttersta kanten av åkern och inte plocka upp ströaxen efter din skörd. Inte heller i din vingård skall du göra någon efterskörd, och de druvor som fallit av i din vingård skall du inte plocka upp. Du skall lämna detta kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är Herren, er Gud. (3 Mos 19:9-10)

Om det finns någon fattig hos dig, en av dina bröder, i någon av dina städer i det land som Herren, din Gud, ger dig, skall du inte förhärda ditt hjärta eller tillsluta din hand för din fattige broder, utan villigt öppna din hand för honom och villigt låna honom vad han behöver i sin brist. (5 Mos 15:7-8)

När du under det tredje året, året för tiondegivande, har lagt undan hela tiondet av din avkastning och gett det åt leviten, främlingen, den faderlöse och änkan och de har ätit av det inom dina portar och blivit mätta… (5 Mos 26:12)

Några sade: ”Med våra söner och döttrar är vi många. Vi måste få säd, så att vi har något att äta och kan överleva.” Andra sade: ”Våra åkrar, vingårdar och hus måste vi pantsätta för att få säd att stilla vår hunger med.” … Jag överlade med mig själv och förebrådde de förnäma männen och föreståndarna, och sade till dem: ”Det är ocker ni bedriver mot era bröder!” Därefter kallade jag samman en stor folkförsamling mot dem. Jag sade till dem: ”Vi har efter förmåga friköpt våra judiska bröder, som var sålda åt hednafolken. Skall nu ni sälja era egna bröder? Eller skall de sälja sig åt oss?” De teg och kunde inte svara ett ord. Jag sade: ”Det ni gör är inte rätt. Borde ni inte vandra i fruktan för vår Gud, så att våra fiender, hednafolken, inte får orsak att håna oss? Också jag och mina bröder och mina tjänare har lånat dem pengar och säd. Låt oss nu avstå från vår fordran. Lämna redan i dag tillbaka till dem deras åkrar, vingårdar, olivplanteringar och hus, och tag inte ut den ränta på pengarna, säden, vinet och oljan som ni har att fordra av dem.” (Neh 5:2-3, 7-11, läs gärna hela kapitlet)

Neka inte den behövande din hjälp, när det står i din makt att ge den. Säg inte till din nästa: ”Kom tillbaka senare, i morgon skall jag ge dig”, fastän du kunde hjälpa genast. (Ords 3:27-28)

Öppna din mun för den stumme och försvara alla värnlösa. Öppna din mun och döm rättfärdigt, skaffa den betryckte och fattige rätt. (Ords 31:8-9)

Tvätta er och gör er rena. Tag bort era onda gärningar från mina ögon. Sluta att göra det som är ont. Lär er att göra det som är gott, sök det rätta. Tillrättavisa förtryckaren, försvara den faderlöses rätt, stöd änkan i hennes sak. (Jes 1:16-17)

…dela ditt bröd åt den hungrige, skaffa de fattiga och hemlösa en boning, kläd den nakne var du än ser honom och drag dig inte undan för den som är ditt kött och blod. (Jes 58:7)

Så säger Herren: Utöva rätt och rättfärdighet och rädda den plundrade ur förtryckarens hand. Kränk inte främlingen, den faderlöse och änkan och använd inte våld mot dem. Utgjut inte oskyldigt blod på denna plats! (Jer 22:3)

NT: Matt 5:42; Luk 3:11; Luk 12:33; 2 Kor 9:6-9; 1 Tim 6:18; Jak 1:27

 

Välsignelser till dem som tjänar de fattiga

Du skall villigt ge åt honom och ditt hjärta skall inte vara motvilligt när du ger, ty för en sådan gåvas skull skall Herren, din Gud, välsigna dig i alla dina verk och i allt vad du företar dig. (5 Mos 15:10)

Salig är den som tar sig an den fattige, Herren skall befria honom på olyckans dag. (Ps 41:2)

Den som unnar andra gott blir välsignad, för han delar sitt bröd med den fattige. (Ords 22:9)

Om du delar med dig åt den hungrige av det du har och mättar den som lider nöd, då skall ditt ljus gå upp i mörkret och din natt bli lik middagens ljus. (Jes 58:10)

Nej, ändra ert liv och era gärningar, gör rätt mot varandra, sluta att förtrycka främlingen, den faderlöse och änkan. Utgjut inte oskyldigt blod på denna plats och följ inte efter andra gudar, er själva till olycka. Då vill jag för alltid låta er bo på denna plats, i det land som jag har givit åt era fäder. (Jer 7:5-7)

NT: Matt 19:21; Luk 14:12-14

 

Varför man aldrig ska avvisa de fattiga

En främling skall du inte förödmjuka eller förtrycka. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Änkor och faderlösa skall ni inte behandla illa. Om ni behandlar dem illa, skall jag sannerligen höra deras rop när de ropar till mig. Min vrede skall upptändas och jag skall döda er med svärd, så att era egna hustrur blir änkor och era barn faderlösa. Om du lånar ut pengar till någon fattig hos dig som tillhör mitt folk, skall du inte handla som en ockrare mot honom. Kräv inte någon ränta av honom. Om du tar manteln i pant av din nästa, skall du ge den tillbaka åt honom innan solen går ner. Manteln är ju det enda täcke han har, och med den skyler han sin kropp. Vad skall han annars ha när han sover? Om han ropar till mig, skall jag höra, ty jag är barmhärtig. (2 Mos 22:21-27)

Ve dem som stadgar orättfärdiga stadgar och skriver orätta lagar för att förvrida rättvisan för de nödställda och beröva de nertryckta i mitt folk deras rätt, för att göra änkor till sitt byte och plundra de faderlösa. Vad skall ni göra på räkenskapsdagen, när förödelsen kommer fjärran ifrån? Till vem skall ni fly för att få hjälp, och var skall ni göra av era rikedomar? (Jes 10:1-3)

Deras onda gärningar vet inte av någon gräns, de dömer inte rättvist, de verkar inte för den faderlöses sak och hjälper inte den fattige att få sin rätt. Skulle jag inte straffa dem för sådant? säger Herren. Skulle jag inte hämnas på ett hednafolk som detta? (Jer 5:28-29)

Ve den som bygger sitt hus med orättfärdighet och sina salar med orätt, som låter sin nästa arbeta för ingenting och inte ger honom hans lön. Ve den som säger: ”Jag vill bygga mig ett stort hus med rymliga salar” och gör åt sig stora fönster, klär huset med cederträ och målar det rött med dyrbar färg! Är detta att vara kung, att tävla med cederträ? Din far åt och drack, men han utövade rätt och rättfärdighet, och då gick det honom väl. Han skaffade rätt åt den bedrövade och den fattige, och då gick allt väl. Är inte detta att känna mig? säger Herren. Men dina ögon och ditt hjärta står endast efter egen vinning och att utgjuta oskyldigt blod, att utöva förtryck och våld. (Jer 22:13-17)

Se, detta var din syster Sodoms synd: Högmod, överflöd av mat och bekymmerslös säkerhet utmärkte henne och hennes döttrar. Och hon hjälpte inte den nödställde och fattige. (Hes 16:49)

Hos dig föraktar man sin far och mor, och mot främlingen utövar man våld. Den faderlöse och änkan förtrycker man… Men se, jag slår ihop mina händer i vrede över den orätta vinning du håller på med och över de blodsdåd som sker hos dig. (Hes 22:7,13)

Ty jag vet att era överträdelser är många och era synder talrika, ni som förtrycker den rättfärdige och tar mutor och i porten hindrar de fattiga att få rätt. (Amos 5:12)

NT: Luk 6:24; Luk 16:19-25; 1 Joh 3:17; Jak 5:1-6

 

Guds identifikation med de fattiga

Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, den som förbarmar sig över de fattiga ärar honom. (Ords 14:31)

Den som ömmar för den fattige lånar åt Herren och får lön av honom för det goda han har gjort. (Ords 19:17)

NT: Matt 25:31-46; 2 Kor 8:9

bön utanför migrationsverket i solna på torsdag 8/9

Ola skriver:
 
Sommaren har vad jag vet inte påverkat sveriges kärlekslösa migrationspolitiska system! Med all säkerhet kommer människor fortsätta tvingas ut från sverige! Tvingas tillbaka till tortyr, svält, förföljelse, misär och kanske också död! Med all säkerhet kommer människor som ställer sig i vägen för detta maskineri att åka på däng!! Människor fortsätter att agera som robotar svarvade av en själslös politik och byråkrati som helt och… hållet går emot det Jesus, som själv levt som flykting, talade om! Jesus snackade om gränslös kärlek och öppenhet!!
Profeterna lärde oss att stå emot ondska och orättfärdighet. Jesus lärde oss, sina efterföljare, att be.
Av bland annat dessa anledningar fortsätter vi, likt hela våren, att fira mässa utanför migrationsverkets personalingång i Solna. Både som ett rop till den Gud vi tror på, men också som en handling av motstånd, som visar att detta är inte den värld vi vill ha! Vi tror Gud vill något helt annat!

Vi läser en Laudes (morgonbön) och delar gemenskapens måltid, Nattvarden (som förättas av en präst från svenska kyrkan). Nattvarden är självklart frivillig! Vi äter till sist bullar tillsammans och bjuder allra främst de förbipasserande. Vi välkomnar också alla med banderollen med den inbjudande texten: ALLA ÄR VÄLKOMNA!
Vi samlas utanför spärrarna vid Solna PENDELTÅGSSTATION kl 7:30, torsdagen 8 september och går gemensamt till Migrationsverket.
Säg till alla du känner! Mamma, mormor, granne, lärare, dotter eller barnbarn! ALLA ÄR VÄLKOMNA ATT BE!

http://www.facebook.com/#!/event.php?eid=255380317817999

Micael: Tänk inte på det som är på jorden

Lägg Kolosserbrevet 3 på minnet. Det är en kraftfull text om kristen livsstil. Väldigt kraftfull. Jag ryser när jag tänker på vad som skulle hända om vi tog till oss detta budskap och blev Ordets görare. Vi skulle förändra världen, på riktigt.

”Då ni alltså har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden.” (v. 1-2)

Vi ska inte tänka på det som är på jorden utan det som är där ovan, där Kristus sitter på hedersplatsen vid Gud. Det är inte för att kyrkan har fokuserat för mycket på Himlen som den har varit så dålig på att ta hand om människors behov här och nu utan för att den fokuserat för lite på Himlen, den har inte insett vad Himlen innebär. Nyckeln till att sprida Guds himmelska vilja på jorden (Matt 6:10) är att inte tänka på det som är på jorden utan på det som är i Himlen.

”Ty ni har dött och ert liv är dolt med Kristus i Gud.  När Kristus träder fram, han som är vårt liv, då skall också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom.” (v. 3-4)

Anledningen till att vi inte ska tänka på det som är på jorden är att vi dog när vi kom till tro. Att bli kristen är en dödsdom, man dör från synden och jaget. Men i och med att vi dör uppstår vi med Kristus (v. 1), vårt liv är dolt med Kristus i Gud, det är helt och hållet i Honom vi finns och är till, och all vår strävan efter ett liv i goda gärningar kommer ur att vi andas i Honom. När Han sedan träder fram i härlighet vid sin återkomst, då byts vår dolda relation ut till en relation fylld av härlighet där vi får vara med Honom för evigt i överflödande liv.

”Döda därför era begär som hör jorden till: otukt, orenhet, lidelse, lusta, och girigheten som är avgudadyrkan.” (v. 5)

Eftersom vi dog när vi kom till tro och eftersom vår destination är att leva i fullständig härlighet med Gud ska vi döda våra jordiska begär. Om vi har blicken fäst på det syndfria liv vi ska leva i Himlen komme vi göra detta mycket lättare än om vi tänker ”på det som är på jorden” (v. 2). Vi ska döda sexuella synder och girighet. De har ingenting i våra liv att göra. Att hänge sig åt detta är avgudadyrkan. Givetvis finns förlåtelse även för avgudadyrkare, och det är endast genom Guds oändlig nåd som vi klarar detta, men vi får aldrig, aldrig säga att dessa onda gärningar är okej att begå:

”Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn. Bland dem vandrade också ni en gång, då ni levde i dessa synder.” (v.6-7)

Gud finner det inte irrelevant om man lever i sådana synder, utan Hans vrede upptänds mot dem som inte lyder Honom och hänger sig åt detta. Och vi är alla syndare, alla har begått onda gärningar som strider mot Guds vilja. Paulus påminner de kristna i Kolossai om att de levde i detta innan de blev förlåtna genom Jesu blod. Men förlåtelsen har inte på något sätt rättfärdiggjort synden, den har bara rättfärdiggjort syndarna. Vi ska fortfarande hålla oss borta från synden.

”Men nu skall också ni lägga bort allt detta: vrede, häftighet, ondska. Låt inte smädelser och fräckheter komma över era läppar. Ljug inte på varandra. Ni har ju klätt av er den gamla människan med hennes gärningar och klätt er i den nya människan, som förnyas till rätt kunskap och blir en avbild av sin Skapare.” (v. 8-10)

Ytterligare synder som vi ska ”lägga bort” är synder kopplade till hat, onda tankar och ord samt lögn. Vi ska inte hålla på med detta, om vi ägnar oss åt detta måste vi vända om och be Gud om förlåtelse och hjälp att motstå frestelsen. För dessa gärningar är egentligen onaturliga för oss. Den gamla människan som blev bedragen av sina begär och som levde i synd och mörker har vi klätt av oss som man tar av en jacka, och istället har vi klätt i oss en ny människa som förnyas till rätt kunskap, sanning – ortodoxi om man så vill – och blir en avbild av sin Skapare, en avbild av Gud! En mycket snarlik text finns i Ef 422-24: ”Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, och ni förnyas nu till ande och sinne. Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet.” Hänger ni med? Vi förnyas i sinnet, vi förnyas till kunskap och vishet om Guds Son och Hans frälsningsverk, och därigenom kan vi leva enligt vår nya natur som är skapad till likhet med Gud, i rättfärdighet och helighet.

Vi ska inte ägna oss åt otukt, girighet, vrede och lögn, vi är kallade till heliga liv! Och eftersom alla kristna har fått en ny människa skapad i sig uppstår full enhet när vi inser detta:

”Här är det inte längre fråga om grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar eller skyt, slav eller fri, utan Kristus är allt och i alla.” (Kol 3:11)

Etniska och sociala gränser gäller inte längre. Det här är en sån här text som man ofta låter stå ensam för att betona att kristna inte ska vara rasister, men hur mycket mäktigare blir den inte i sitt sammanhang? Kristus är i allt och alla eftersom varje lärjunge är skapad till likhet med sin Skapare i rättfärdighet och helighet. Här är inte fråga om turk eller svensk för att kyrkan består av ett enda, enhetligt folk som avsäger sig synd och lever liv som överflödar av goda gärningar.

Och eftersom etniska och sociala gränser inte gäller och eftersom vi ska överflöda i goda gärningar, låt oss råda bot på att Tomas Lundström ser så ensam ut där i häktet när så många utvisas orättfärdigt och att Korskyrkan här i stan är den enda församling som låter hemlösa sova i lokalerna, låt oss storma samhället i radikal aktivism för att Himlen ska inta jorden!

Nyckeln till att lägga bort synden och döda de jordiska begären är att inte tänka på det som är på jorden utan det som är i Himlen, vi ska formas efter den nya skapelse Gud har skapat i oss som är designad efter Hans avbild i helighet och rättfärdighet. Hänger ni med? Det livet ser ut så här:

”Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod.” (Kol 3:12)

Vi ska klä på oss dygderna, människor vi möter ske kunna se dem tydligt och de ska inte vara tillfälliga utan något som omsluter oss ständigt. De fem dygder som ges här är barmhärtighet, att känna medlidande, godhet, att altid säga och göra gott, ödmjukhet, att inse sin syndfullhet och ge Gud äran för de goda gärningar Han har förberett (Ef 2:10), mildhet, att inte brusa upp i vrede och häftighet, samt tålamod, att låta saker ta sin tid.

”Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra.” (v. 13) 

Den sjätte dygden är att ha fördrag med varandra, dvs. att man är tålmodig och förstående gentemot andra, (här finns en förklaring av ordet) och den sjunde är förlåtelse. Vi ska förlåta varandra som Herren har förlåtit oss, dvs. helt och hållet, kravlöst och fullständigt. Här har jag skrivit om vikten av att förlåta även dem som gör riktigt onda gärningar.

”Över allt detta skall ni klä er i kärleken, som binder samman till en fullkomlig enhet.” (v. 14) 

Kärleken är ytterplagget som omsluter de andra sju dygderna, och den binder samman inte en måttlig utan en fullkomlig enhet. Kärleken är det största budet, det som sammanfattar allt. Det viktigaste när vi vill leva ett liv i goda gärningar, det är att vi älskar Gud och älskar våra med människor, inklusive våra fiender.

”Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev kallade till i en enda kropp, och var tacksamma. Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan.” (v. 15-16)

Frid och tacksamhet ska råda i oss, och de hör ihop därför att det är Kristi frid som ska regera i våra hjärtan, den frid som är större än den världen kan ge. Samtidigt som vi har Hans frid i våra hjärtan ska vi låta Hans Ord bo hos oss, inte litegrann utan rikligt. Han är ju fylld av vishet, om vi vill komma nånvart med våra liv måste vi låta oss fyllas av Hans Ord, inte människors ofullkomliga tankar och läror. Psalmer och andliga sånger bygger upp oss genom att de undervisar och förmanar oss, de pekar ut hur vi ska leva en helig livsstil och varnar oss för synden, och lovsången är till för att ära Gud och uttrycka sin tacksamhet till Honom för det eviga liv Han har gett oss. Det är framför allt en hjärtas lovsång, inte munnens.

 ”Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud, Fadern, genom honom.” (v. 17)

En radikal kristen livsstil, sprängfylld med goda gärningar, innebär att allt vi talar och gör sker i Herren Jesu Namn och i tacksägelse till Gud. Allt. Man är inte kristen bara på söndagarna. Man är inte evangelist bara när man står ute på gatan med street church. Det finns inte heliga stunder och oheliga stunder. Gör allt i Jesu Namn. Då kommer människor prisa Gud när de ser våra goda gärningar (Matt 5:16).