Nu när den förfärliga känsla som utgjorde drivmedlet i Anders Behring Breiviks massaker riktas i oerhört hög grad mot honom själv, nämligen hatet, är det värt att dra sig till minnes massakern i West Nickel Mine School för fem år sedan. Den var lyckligtvis inte lika förödande, gärningsmannen sköt tio flickor i åldrarna 6-13 varav fem dog, men det som de flesta betraktar som spektakulärt var inte blodsutgjutelsen utan det som skedde efteråt.
Skolan drevs av Old Order Amish i Nickel Mines, och flickorna och deras familjer var amish. Amish är kända för att ha stannat på 1600-talet för att de anser att civilisationen har spårat ur totalt, och många hånar dem för det, å andra sidan borde vi hånas för att vi lever i en civilisation som spårat ur totalt. Vad amish är mindre kända för är att alla är radikalpacifister och tar Jesu ord om att vända andra kinden till och älska sina fiender på allvar.
Världen stod förbluffad och häpen medan föräldrarna till de döda flickorna gick ut och förlät gärningsmannen offentligt. Han hade avslutat massakern med att ta sitt liv, så själv hörde han inte ursäkten men de ansåg det viktigt att vända det hat som samhället hade börjat få för honom. De började genast samla ihop pengar till gärningsmannens hustru och barn för att hjälpa dem genom det fasansfulla lidande de gick igenom. Hälften av dem som besökte gärningsmannens begravning var amish. Läs mer här.
Amish ber Fader vår varje dag och tar versen ”Och förlåt oss våra skulder, liksom vi förlåter dem som står i skuld till oss” bokstavligt. Bibeln uppmanar oss att förlåta varandra liksom Kristus har förlåtit oss (Kol 3:13). Det är absolut inte enkelt, men det måste göras. Och Old Order Amish i Nickel Mine lyckades med det.
Älska era fiender. Älska dem. Oavsett hur onda, knäppa och syndiga de är, älska dem. Och detta gäller förstås även Helge Fossmo.
Dagen: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18.DN: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26. SvD: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25.
Kristen underjord 
Skulle du ha skrivit detta om han var jude/muslim etc?
eller är det bara för att han är kristen, underligt att jag inte finner liknande blogginlägg när icke kristna begår terrorbrott..
Ja, absolut, jag har redan skrivit på en annan blogg om vikten av att förlåta Usama bin Ladin: http://helapingsten.wordpress.com/2009/09/14/gud-valsigne-bin-ladin/
Själv kan jag inte se någonstans i texten att det skulle handla om att den misstänkte gärningsmannen är kristen. Lite unket guilty by association-argument det där.
Försoning handlar inte om religion – det handlar om att våga gå utanför sitt eget hat, sin egen frustration och inte sprida vidare raseri, aversioner och död.
Frågan blir då: vad menar vi med kärlek? Jag har stor respekt för vad Old Order Amish i Nickel Mine gjorde, och tror de gjorde helt rätt. Men den händelsen och den i Norge är ju inte exakt likadana. Det finns, tror jag, en stor risk att förlåtelse urlackas. Vi ska – måste – vara beredda att förlåta, men offren har också rätten att kräva förövarens erkännande. Det är en svår problematik, helt klart. Men som kristna måste vi vara försiktiga (eller ja, alla måste givetvis vara försiktiga).
Det är som C.S. Lewis skrev en skillnad mellan förlåtelse och ursäkt. Medan vi aldrig kan legitimera eller ignorera onda handlingar kan vi välja att vägra straffa syndare som begår dem.
Då är det med andra ord helt ok i din värld att göra vad som helst mot någons familj, man riskerar ändå inte något straff.
Nä.
Och när är det inte ok då? Eller är du bara en hycklare som menar att ”alla” ska förlåta så länge det inte drabbar just Dig?
Det är aldrig ok att döda. Att förlåta någon är absolut inte ett legitimerande av dennes handling, utan det är en försonande akt där man utsläcker hat.
Men du verkar se bestraffning som något ondskefullt.
Jag vet inte hur det är i Norge, men i Sverige ser man inte längre fängelse mm. som bestraffning utan som påföljd, en åtgärd som är till för att förbättra samhället och hjälpa gärningsmannen att bli laglydig snarare än ett slag tillbaka.
Hur naiv får man bli egentligen?
Hej Matte! Vi på Kristen underjord vill ge allt för att bli fullständigt och radikalt naiva, så naiva att världen skrattar åt oss och förlöjligar oss på grund av den brinnande kärlek Kristus har gett oss. Vi tänker tränga djuupare ner i Hans fiendekärlek och känna den fullkomliga lyckan som inte kan uppnås någon annanstans än när man älskar de oälskbara och förlåter de ondaste av de onda. Vi har drabbats av den Helige Ande som verkar mäktigt i människors liv så att försoning och fred uppstår där alla sa att det var omöjligt. Vi är en del av en global Jesusrevolution som sprider kärlek, frid och glädje var den än går fram, och det är fullkomligt underbart.
Helt djävla sjuka åsikter, det går aldrig någonsin att förlåta. Måste (tyvärr) hålla med Lennart.
Aldrig är ett hårt ord. Spelade amishborna jag skriver om ovan teater? Eller har de fått tag på en fiendekärlek som kanske alla inte har?
Uppriktigt sagt ger jag inte mycket för religiösa fundamentalister/rörelser, där en del tydligen till och med kan förlåta någon för ett vansinnesdåd utan att vederbörande ens bett om förlåtelse.
Jag tillhör de som anser att dödsstraff kan vara tillämpligt i en del extremfall. Problemet är att en del – som denne Anders Breivik – inte förtjänar att få dö snabbt. Har man med berått mod tagit livet av en människa eller flera utan att det funnits någon form av hotbild mot en själv eller någon annan anser jag att man har avsagt sig en del av sina mänskliga rättigheter.
Det finns helt enkelt inget straff hårt nog för en sådan människa i min värld.
Jag vet att det här ur ett politiskt perspektiv är så inkorrekt det kan bli. Men jag anser att en sådan människa som Anders Breivik – eller för den delen Usama bin Ladin – är människor som inte förtjänar att bli frikända någonsin. bin Ladin ska ha blivit skjuten under en militär operation, Bra! En människa som haft ihjäl flera tusen oskyldiga har – liksom Anders Breivik – gjort ett aktivt val och förtjänar ett så hårt straff som han någonsin kan få.
Skillnaden dom emellan är att medan Breivik utförde ett vansinnesdåd och uppenbarligen har extrema åsikter och är beredd att göra vad som helst för att ”rensa upp” så är han ändå relativt ensam.
En dåre som Usama bin Ladin har en hel organisation bakom sig, vilket gjorde honom mycket farligare för samhället.
Hoppas Breivik får lida tusenfalt för den skada och sorg han åsamkat helt oskyldiga människor. Vill någon förlåta en dåre som honom, får denne person göra det. It´s up to that person. I couldn´t care less for a maniac…
Med förhoppningar om en värld en dag fri från terrorister.
/ Lennart
Men med den hämnden och aggressiviteten kommer vi skapa tusen nya problem. Vi måste lära oss att älska varandra och löna det onda med det goda, att välsigna alla trots att man blir förlöjligad, hatad och sårad, det är vägen till ett gott liv i salig lycka.
Varje människa har en gång varit en liten gullig bebis, och vi präglas oerhört mycket av vår uppväxt. Jag har goda vänner som känner en kille som blev oerhört mobbad på låg- och mellanstadiet, vilket gjorde att han slog tillbaka i högstadiet. Han fick kontakter med skinheads och blev mer och mer kriminell. Men till slut lyckades mina vänner få med honom på en bibelskola där han på första mötet fick gråta ut allt sitt hat och sin förtvivlan. Han grät och öste ut allt inom sig i flera timmar, och den som tröstade honom och var med honom mest var en kille från Nordafrika, en invandrare som den här killen ju egentligen hatade. De blev bästa vänner, killen blev radikalt frälst och har åkt runt och föreläst tillsammans med sin vän om mobbing och utanförskap i skolor.
Gärningsmannen i Norge har blivit väldigt influerad av främlingsfientliga och nazistiska hemsidor, och deras hjärntvätt har tillsammans med det korkade beslutet att ge killen vapenlicens på automatvapen, den västerländska våldskulturen och hundratals andra orsaker lett till detta. Är det så enkelt att han har ”val” detta och ska dö för det? Jag tror att vi valt detta tillsammans och att du måste ta kål på väldigt många om du aldrig väljer att se till människors värde istället för deras handlingar och förlåta och älska dem.
Vem är det som egentligen visat prov på aggressivitet? Ja inte tusan är det dom som blivit mördade.
Du hänvisar till hjärntvätt och det hade jag kunnat hålla med om, om det handlat om en tonåring som hamnat i helt fel kretsar. Det här handlar om en vuxen människa som gjort egna, medvetna val.
Har man några vettiga hjärnceller så inser/lär man sig vilka val som är felaktiga. och vi gör alla fel val ibland. Men att ha ihjäl en massa människor, dessutom med berått mod, som inte har gjort något ont och sedan skylla på att det är ”det mångkulturella samhällets fel” är bara ett i raden av bevis på att den här killen inte ska slippa ut i frihet igen, någonsin.
Jag är fullt medveten om att det finns rasistiska strömningar både här och var, i storstäder såväl som i mindre samhällen och ända ut på landsbygden. Normalt funtade människor ger sig dock inte ut och skjuter ihjäl en massa folk på det här sättet.
Det du hänvisar till – något slags tro på att alla ska förlåtas – anser jag är upp till de drabbade. Personligen anser jag det är rent flummeri att mena att den här killen ska bli förlåten utan att ens ha bett om ursäkt.
Vi har alla val att göra och vi väljer alla varje dag. Den dagen det anses ”förlåtligt” bland allmänheten att ha ihjäl en eller en massa människor som inte gjort något ont och som i det här fallet var människor som knappt ens hunnit börja leva och dessutom inte ens själv bett om förlåtelse för sitt vansinnesdåd har man skapat ett samhälle som jag inte vill leva i.
Det får ALDRIG bli ok att ha ihjäl människor på det här sättet eller ett liknande. Och hur man kan säga att man förlåter någon (eller några) som begått ett dåd av den här magnituden utan att ha fått en ursäkt är för mig – och troligen de flesta – både oförståeligt och helt barockt.
Skulle du förlåta en människa som våldtagit och kanske mördat din fru eller dotter/son och som inte visar någon empati? Och hur tror du i så fall att de dina skulle reagera på ditt val?
En sak till; Jag blev mobbad från grundskolan och upp i gymnasiet av en del personer. Har haft en far som misshandlade mig både fysiskt och psykiskt från mycket tidig ålder upp till dess han lämnade mig och min mor.
Jag har aldrig varit kriminell.
Jag har gjort mina val, en del bra och en del mindre bra. Fortkörning är mindre bra, engagemang i föreningsliv ger oftast mycket bra tillbaka.
Det skulle aldrig falla mig in att ge mig på någon som inte gör mig eller någon som står mig nära illa. Det handlar om att göra val. Hela livet.
Jag anser mig veta en del om ”miljöpåverkan”. Ser mig själv som en öppen person, diskuterar gärna men tar bestämt avstånd från saker jag anser är rena dumheter. Gillar människor och har genom mina engagemang lärt känna hundratals med vitt skilda bakgrunder. Samtidigt lämnar jag inte ut ”hela mitt liv” till okända eller bekanta som inte står mig nära.
Bespar mig åsikten om att en ”normalintelligent” människa saknar förmåga att välja. Jag känner flera som hamnat mer eller mindre snett. De flesta av dom har tagit tag i saker och ting och går framåt i en bra riktning. En enda person av dessa anser fortfarande att han agerade efter bästa förmåga. Slipper jag träffa honom så är jag glad över det!
Breivik har ju utan tvekan varit en tonåring som hamnat i fel kretsar, och tonåringar som hamnat i fle kretsar brukar bli kriminella som vuxna.
Jag ber och arbetar för att utveckla samma fromhet och Kristuslikhet som amishfolket i Nickel Mines som förlät sina barns mördare.
Vill fortfarande att Du besvarar min fråga om du skulle förlåta en gärningsman som eventuellt våldtar din fru/dotter/son och kanske också dödar dom utan att ha bett om förlåtelse. Och ponera att den här personen ”bara” har ihjäl ditt barn (eller fru), hur tror du att resten av din familj skulle reagera?
Är intresserad av att få frågan besvarad. Besvarar du den inte, ser jag det som att du undviker frågor som är besvärliga för dig personligen men att du gärna generaliserar mot andra.
Dessutom ser jag dig i så fall som feg!
Att förlåta en oförrätt är inte att säga att handlingen är ok eller att det innebär något ”bara”, det vore fullkomligt avskyvärt om någon gjorde så mot mina nära och kära, men Kristus har lärt mig att förlåta dem som gör mig ont. Jag tror inte man kan svara definitivt på en sådan fråga förrän man sitter där, men utifrån att jag hittills har förlåtit många som gjort mig ont (även om det är långt ifrån ondskan i ditt exempel) och utifrån att jag sett hur amishfolket i Nickel Mines förlät, och inte minst hur Kristus förlät, är jag övertygad om att det går. Det som behövs är mer Helig Ande och mer fiendekärlek.
Jag har tänkt mykcet på just detta idag. Jag vet att det rätta är att förlåta honom, hur sjuka saker han än må ha gjort. Men det är pissvårt om man skulle säga så till t ex en anhörig eller så.
”ööh… förlåt honom…”
Sen saken människor behöver inse är att folk som Anders (gärningsmän) är så förbannat vilsna och behöver bara hjälp och en utväg ur sina onda banor.
Det är med stor sannolikhet vårat sjuka samhälle som har fått honom att göra detta, och ändå så vänder sig hela samhället mot honom i slutändan. Det är som en sjuk ond cirkel som bara kan ta slut om människor sprider mer kärlek och förlåtelse till varandra.
Och NEJ, jag sympatiserar inte med massmördare. Halva min släkt är ifrån Norge så att detta har skakat om en hel del i min familj.
DÄREMOT så empatiserar jag med massmördare.
Bryt hatet, peace.
De flesta som har varit med om en sån här fruktansvärd tragedi brukar rätt våldsamt uttrycka att de aldrig kan förlåta gärningsmannen (det är därför världen blev så paff av amisharnas beteende). Men när det har gått ett tag blir det lättare, och jag vet så många exempel på hur människor blivit otroligt mycket friare och lyckligare efter att de har förlåtit människor som gjort dem mycket illa. Det finns kraft i förlåtelsen.
Varför ens begrunda förlåta-eller-icke-förlåta? Vad har förlåtelse med saken att göra? Vem är vi att dela ut förlåtelse för ett sådant här brott?
Brevik ska låsas in för resten av sitt liv, det är inte mer med det. Och vi tänker på och känner med alla anhöriga, som måste slåss med sin sorg för resten av sina liv.
De som går med i alla ”hata Breivik”-grupper på facebook har uppenbarligen en stor portion oförlåtelse mot den mannen. Naturligtvis kan man inte utdela förlåtelse åt någon annan, och det är inte heller det jag vill göra, utan jag vill att samhället visar förståelse och medlidande inte bara mot offren och deras anhöriga utan även mot gärningsmannen och hans anhöriga, inte för att det han har gjort är på det minsta vis okej, utan för att han är vår medmänniska. Sedan är det min förhoppning att de dödades familjer gör som amish i Nickel Mines, men troligtvis gör de inte detta. Vi lever i en oförlåtande kultur.
Kan dock hålla med om att det inte fyller någon som helst funktion att skapa en ”hata…….” grupp på facebook. Tycker bara det är barnsligt. Låt rättvisan har sin gång. Diskutera det som hänt sakligt utan att ge varann på käften ”verbalt” (i skrift – typ kalla någon idiot). I en del hänseenden är facebook världens största papperskorg…
Håller helt med om att Breivik aldrig mer ska få smaka på friheten.
Det här är ett väldigt känsligt ämne… Förlåtelse är viktigt, men i en värld som denna är det oundvikligt att rättvisa skipas, åtminstone i ett världsligt perspektiv.
En man som begår en gärning som denna har antagligen någon form av störning, såsom psykopati eller schizofreni. Det betyder i så fall att om han släpps fri, är risken stor att han begår samma brott igen. Jag anser att det är oundvikligt att han döms till ett fängelsestraff, alternativt rättpsykiatrisk vård (beroende på om skadan/sjukdomen är behandlingsbar), och sedan är handlingen förlåten och man lämnar dömandet åt Gud. Fängelsestraffet kanske betraktas som en hämndaktion av den här världen, men i mina ögon är det en säkerhetsåtgärd. Resten lämnar jag åt Gud.
Alla gärningar ska kunna förlåtas, men utan ett rättssystem faller världen sönder. Rättsystemet finns dock inte för vedergäldning, utan för ordning.
Mycket tankvärt inlägg. Om alla skulle tänka som du skulle alla terrorhot försvinna. Gärningsmannen behöver hjälp, inte hat. Är jag så mogen att jag skulle klara av att förlåta honom om jag hade förlorat ett barn? Kanske. För mig hade det viktigaste varit att han fick vård så att det inte riskerar att hända igen.
Om det är några som behöver hjälp i första hand är det väl de drabbade, de som fått släktingar och vänner mördade?
Men ge gärna gärningsmannen hjälp. Men han förtjänar i mina ögon inte att komma ur fängelse på ett antal decennier.
Alla ska ha hjälp för alla är lika mycket värda.
Hur mycket tycker du man ska lägga ner i ansträngningar på att hjälpa Breivik och hur mycket tycker du att man ska lägga ner på de som förlorat sina nära anhöriga och vänner?
I en eskalerad konflikt måste någon ta ett steg tillbaka för att avspänning och normaliserings ska kunna ske. Förlåtelse är samma sak fast i privatlivet.
Liksom privatpersoner har svårt att förlåta så tror jag att arbetarrörelsen (både i Norge och här hemma) svårligen kommer att kunna låta bli att eskalera den här konflikten. Med all rätt förstås, men ingen vinner på det.
Tack för ett väldigt bra inlägg. Hatet är den enkla vägen (och ligger alltid nära till hands) men genom detta skiljer vi oss inte från gärningsmannens grund för handlande. Jag har givetvis inte drabbats personligen av det som hänt i Norge, men förlåtelse, i den mån man kan uppbringa det är av yttersta vikt. Tack för lite tidlös besinning i en besinningslös tid.
Det är inte samma sak att hata och att inte förlåta. Det är inte heller samma sak att hata och att mörda över 90 människor. Det krävs något som inte jag är kapabel att förstå för att genomföra en sådan handling.
Jag har aldrig drabbats av sådan död i min nära krets och kan bara gissa vilka känslor jag skulle drabbas av. Kanske inte hat, men ilska och säkerligen en önskan om att rättvisa skall skipas. men inte min rättvisa utan den rättvisa vi demokratiskt har kommit fram till.
Betänkvärt kan också vara att det sannolikt bara är människor med en mycket stark tro som kan vara kapabla till sådana handlingar. I detta fall politiskt betingade, men historiskt oftast religöst betingade.
Men om man vägrar förlåta någon tror jag det bygger på någon form av hat, i varje fall ovilja, gentemot den personen.
Det är nog mycket sant att det krävs en stark tro på något för att göra fuktansvärda handlingar, liksom det krävs en stark tro för att göra fantastiskt goda handlingar. Om jag får ställa en fråga: Tror du det är möjligt att ha en stark tro på Jesu budskap om fiendekärlek och förlåtelse och begå något som Breivik begått? Det finns många som har begått förfärliga handlingar som säger att de tror på Jesus, men de talar i regel inte särskilt mycket om fiendekärlek, som var ett av Jesu tydligaste budskap. Går det att som jag ha en mycket stark tro på Jesu budskap om fiendekärlek och göra riktigt onda handlingar?
Religion och tro är grundat på två fundament; Den obildade människans behov att förklara det den inte förstår, och som ett verktyg för maktens män och kvinnor att kontrollera massorna. Begreppet onda respektive goda människor är skapat för av religionernas företrädare för att förenkla för människor så att de förstår vad som är synd (dvs ett av makten oönskat beteende) och vad som är ett av makten önskat beteende.
Människor föds inte onda eller goda, de föds själviska. Det är sedan upp till omgivningen att dana människan till osjälviskhet. Du som skriver denna blogg är mycket osjälvisk. Mannen som utförde det hemska i Norge mycket självisk.
Om det känns bra för dig att förlåta skall du göra det, men du har inget att förlåta, du är inte drabbad. Det förändrar inte heller människor i grunden heller inte heller gärningsmannen att förlåta.
Samhället som till största del består av enkla osjälviska människor måste kunna skydda sig mot andra som Anders Behring. Detta är mycket svårt speciellt då han verkar vara en ensam galning. Ett sätt är att unisont uttrycka avsky för denna handling. Det måste vara kristallklart för alla andra som går i liknande tankar att de kommer avskys av alla andra i alla tider för det de gjorde.
Jag håller med tidigare inlägg om att det inte finns straff nog för sådana som Anders Behring. Kanske skulle man vaska av kyrkans metoder från 1600-talet, som tycks vara en tid vi skall eftersträva, som häxbränning och inkvisition? Nej det tycker jag inte. Vår del av världen har kommit vidare och en livstid i fängelse skall räcka för att skydda andra människor från Anders Behring.
Bullseye, Ulf!
Det är ibland enkelt för en del fundamentalister att säga saker – även påstå en del – men man glömmer lätt ett par saker.
Det är en sak att uppleva något, en händelse och uttrycka vad man tror sig känna om man hade drabbats eller om man på något annat sätt tydligt kan identifiera sig med de drabbade genom likartade, egna erfarenheter.
En helt annan sak att hävda något beroende av någon form av åsikt eller trosinställning som antingen förespråkas av en församling man är medlem i, eller att man av olika anledningar ”ser saker” på sitt eget sätt för att man till exempel tolkar något som enklast kan beskrivas som ett ”påbud”. Typexempel på det är:
”Du skall icke dräpa” som vad jag vet är ett av 10 guds budord. Vilket säkert kan omvandlas av ”någon” till att det är helt ok att ha ihjäl någon om man exempelvis tillåts skylla på en snedvriden världsbild.
Jag accepterar att en del kan förlåta en våldsman som haft ihjäl deras egna nära och kära. Det är en personlig tragedi som drabbar de närstående. De val man gör beror av ens övertygelse.
Men när någon – oavsett vem – predikar att ”alla” ska förlåta en galning och denne någon själv inte är drabbad tycker jag det är ynkligt. Ska man snacka om hänsyn bör man först inse att det finns drabbade. Det finns ingen anledning att ”strö salt i såren” på någon som är drabbad. För det är ytterst sällan någon gjort sig förtjänt av det, som jag ser det.
Tack Lennart för ditt svar. Jag är inte en van ”debatör” i dessa forum. Jag vill passa på att korrigera min första mening till endast Religion. Tro är något personligt som vi alla förhoppningsvis har och som är vår egen.
Det som tragedin i Norge har utvecklat sig till är inte bara en enskild händelse för de drabbade utan en nationell angelägenhet inte bara i Norge utan även dess grannländer. Självklart hoppas jag att även några av de drabbade ska ta till sig mitt budskap och överväga att försöka förlåta gärningsmannen, inte för att hans handling är acceptabel, utan på grund utav att han är människa och att hatet måste brytas. Men det jag framför allt vill åstadkomma med texten är att alla som inte är drabbade men som ändå är starkt engagerade i frågan så pass att de börjar få starka känslor för gärningsmannen ska kväva hat och ilska och istället börja bygga fred och försoning.
Du kanske känner till försoningsprocessen i Sydafrika? Där hade man all anledning att hata dem som hade byggt apartheid, men man ville försonas istället – vilket har varit ovärdeligt för SA:s fortsatta uppbyggande som en regnbågsnation. Försoning åstadkommer så mycket mer än hämnd.
Vänsterfolk förlåter ju invandrare som våldtar och mördar ständigt för att ”inte skapa hat”
Varför gäller det inte etniska norrmän och svenskar?
Vilka invandrade är det som ”ständigt” våldtar och mördar? Med tanke på antalet jag själv träffat, arbetat och umgåtts med i föreningslivet som uppför sig som vilken annan ”etnisk svensk” undrar jag vad du menar och vilka källor du har.
Ställer mig tillsammans med Lennart och undrar vem du menar. Så vitt jag vet döms alla mördare och våldtäktsmän lika oavsett bakgrund. Skulle vara intressant att veta i vilket sammanhang vänsterpartister sagt att de förlåter våldtäktsmän och mördare. För din info är jag polititskt aktiv på den högra sidan.
Är Anders Behring Breivik mobiltelefoniskadad månntro ❓
Det må låta naivt som vissa säger men jag tror helt och fullt att det är rätt! Våld botar man inte med att slå tillbaka med hat. Självklart måste saker och ting ha konsekvenser och man måste ha en linje mellan rätt och fel. Men hat och våld föder mer hat och mer våld.
Den som blir slagen slår ofta tillbaks.
Jesus sa att den som själv var utan synd skulle kasta första stenen.
Vänner!
Är inte risken stor att denna diskussion blir för teoretisk – som det lätt blir när man befinner sig lite på avstånd… Låt oss också betänka skillnaden mellan å ena sidan när någon som är drabbad (de nämnda amish-människorna t ex) själv väljer att förlåta och å ena sidan när andra människor som inte är direkt drabbade framhåller att de borde förlåta. Förlåtandet är ju dessutom i svåra fall en lång och smärtsam process. Nu bör nog vårt fokus ligga på medkänsla och förbön för de som drabbats av den ofattbara ondskans framfart. För övrigt måste samhällets rättvisa självklart ha sin gång. Det är ju också så att domen – och insikten om det onda – är viktiga delar av en försoningsprocess… Utan dom blir det meningslöst att tala om nåd och förlåtelse…
Är inte direkt drabbad, så jag anser det inte vara min sak att förlåta det någon inte gjort mot mig.
Däremot vill jag påpeka att som kristen kan/bör man ”lämna hämnden åt HERREN”. Det är inte alls samma sak som att förlåta, men det kan ge personlig befrielse från tankar på hämnd och hat.
Ludvig – apropå ””lämna hämnden åt HERREN”
Kan överhuvudtaget ”Herren” hämnas ❓