anton: teknikens under?

Något jag funderat på i omgångar, och som väcktes på nytt då jag för ett tag sen läste Magnus Malms utmärkta bok ”Fotspår i glastrappan”, rör teknikens stora framsteg och hur den påverkar oss människor och vår efterföljelse. Malm menar att våra teknologiska framsteg, främst inom kommunikation men också matproduktion och annat, bidrar till att göra oss mindre mänskliga. Det är enklare att skicka ett mail än att ringa, och enklare att ringa än att besöka en vän, kommunikationshjälpmedel som förvisso minskar distansen mellan människor, men samtidigt bidrar till konstlade relationer där det fysiska mötet enkelt kan undvikas.

När vi inte längre själva producerar vår egen mat, tappar vi också mycket av den tidigare så naturliga kontakten till skapelsen (och även i viss mån Skaparen?). Växter och djur förvandlas till opersonliga bitar, behändigt paketerade i glada, konstlade, färger. Distans även här, således.

Vidare kan man fundera kring en så enkel sak som telefonen: i min uppväxt fanns blott en telefonlinje till vårt hus, vilket gjorde att man kunde få prata med vänner till både föräldrar och syskon innan telefonen skickades vidare. Idag har vi varsin telefon och distanseras smidigt från våra närmastes kontaktnät.

Internet har ju också en stor roll i det hela: istället för att odla den närmaste gemenskapen (familj, kombos, grannar) tycker jag det är bekvämare att sitta själv framför en skärm och betrakta omvärlden och kommunicera med människor genom kalla ettor och nollor.

Hur påverkar då allt detta mig i min efterföljelse? På många sätt, kanske fler än jag själv förstår. I allt distansskapande frångår jag Kristi grundkallelse: atta älska Gud över allt och min nästa som mig själv. Hur kan jag praktiskt lära känna och älska mina grannar om jag hellre sitter bakom min lägenhetsdörr och surfar än tar det ”jobbiga” steget att lära känna en annan människa. Genom mänsklig, fysisk kontakt och inte ”Lägg till som vän” på det digitala nätverket.

Det finns mer att säga i ämnet, men jag väljer att avrunda här för att du ska få ge dina tankar kring det hela! Hur bör vi förhålla oss till den digitala världen utan att uppslukas av dess cynism och kyla?

Annonser

26 kommentarer

  1. Man får fylla på med det goda man kan och så måste man förstå att det är riktiga människor att älska bakom skärmarna också. Många använder det som svepskäl för att slippa hyfsa sig på internet (inte här) och det är bara löjligt. Vi ÄR ju inte datorer bara för att vi använder oss av dem. Och nu ska jag kapa tråden: vad tycker ni om fastan och fastebloggar och hela genren?

    • Har du något tips på fastebloggar? Har inte hittat någon!

      • Det finns en på Dagen.se som vållat viss debatt.

  2. Det där med att alla har en privat telefon har jag också tänkt på. Det är tråkigt! Det blir ingen naturlig utvidgning av nätverket, det blir inget ”mina vänners vänner är mina vänner”, för dom har jag aldrig träffat…

  3. Det ligger mycket i detta. Verklig gemenskap blir satt på undantag osv. Samtidigt är min erfarenhet att tex bloggande och mejl också KAN leda till verkliga möten med människor. Som Maja skriver så är det trots allt verkliga människor bakom skärmarna. Paradoxen i detta är att nya rörelser av uppvaknande inte sällan använt den senaste tekniken för att sprida budskapet (det romerska vägnätet (0-talet), tryckpressen (1500-talet), tidningar (1800-talet). Brev-skrivande är en också en genre för undervisning och tros-samtal som är djupt förankrad i den kristna traditionen. En del av motståndet i detta är helt enkelt teknikfientlighet som maskerar sig under annat flagg. I Malms fall så har han ingen epost-adress, men han pumpar samtidigt ut böcker på den kristna marknaden med hjälp av all upptänklig ny teknik. Konsekvensen blir att hans kommunikation blir mer enkelriktad än den skulle blivit om han också haft en mejl-adress eller en blogg… Om han inte skulle ha skrivit böcker så hade hans position i detta varit mer trovärdig, tycker jag.

    Kan det vara så att vägen framåt ligger i att bedöma teknikanvändandet från fall till fall, och att pröva det utifrån tex hur det påverkar vår nära gemenskap? För egen del vet jag att bloggandet ibland tar för mkt uppmärksamhet…

    • visst kan man använda sig av tekniken, det är inte ett teknikförakt som lett mig till detta inlägg, utan mer hur vi (o)medvete låter oss vaggas in i de tänkesätt av effektivitet, utveckling-till-all-pris och isolering som följer i dess spår.

      angående malms trovärdighet kontra bokskrivande så, visst, man kanske borde förespråka dialog, men samtidigt hade hans position varit okänd om han inte skrivit böcker alls, och den inspirationen som jag fått utav tex i lammets tecken vore trist att vara utan.

      • Anton. Om det fanns en udd i min kommentar så var den inte riktad mot dig, det var mer en allmän reflektion. När det gäller Malm så menar jag att han inte borde göra sig otillgänglig genom att inte ha någon mejladress, samtidigt som han pumpar ut böcker. Det blir skevt! Han får gärna skriva (även om jag tycker att han inte borde ta betalt), men han borde använda tekniken lika mycket för att öppna sig för dialog och kommentarer. Det måste finnas en proportion mellan hur mycket man försöker få ut sitt budskap och öppenheten för frågor, kritik och dialog, tycker jag. Eller?

        • Nu känner jag iofs inget större behov av att försvara Malm, men visst är han öppen för frågor, kritik och dialog, dels är ju han en del av korsvei och lär ju ansvara inför dem, sen kan man faktiskt skicka vanliga brev till honom, och sen är han ju ute och snackat ibland, och då kan man ju också ställa frågor. Så jag tycker nog din kritik är lite onyanserad.

          • Men är det inte löjligt att vara emot email mm för att det är för opersonligt osv, samtidigt som man pumpar ut böcker på den kristna marknaden? Jag förstår faktiskt inte. Om man jämför med en blogg så tycker jag distansen mellan läsare och författare är betydligt större i bok-formatet. Eller?

            • Jag vet inte av vilken anledning Malm valt till att inte använda internet i sitt arbete, jag kan tänka mig att det har mer att göra med ett liv i enkelhet än att det skulle va opersonligt med email, vad vet jag. Men jag ser faktiskt inte något motsägelsefullt i att inte vilja använda mail för att undvika viss teknologi och att ge ut böcker på den kristna marknaden. Jag diskuterar inte avståndet mellan läsare och författare här, jag ville bara säga ifrån och säga att han inte är så otillgänglig som du verkar tro.

  4. Jag tycker det är mer intressant att se på hur ett teknologiskt tänkande påverkar oss på djupet som människor och samhälle. Problemet ligger inte i nån teknologisk uppfinning som telefonen eller bloggar, utan djupare än så. När teknologi blir den övergripande moralen och målet för samhället så blir människan bara en kugge i maskineriet. Vägnät, marknad, banker, stat, och ibland även kyrkor är helt enkelt där för att maskinen så smidigt som möjligt skall rulla på så bra som möjligt. I ett teknologiskt samhälle blir moralen samma sak som det som är möjligt att göra med teknologins hjälp, vi har nu sett att vi kan pilla i djurens gener för att få dem att smaka bättre, då gör vi det, eller vi har nu teknologi att kunna skilja mellan friska/önskade barn och mindre friska/oönskade barn, så då måste vi ju få göra det eller? Problemet blir alltså att ett samhälle som mer och mer ät teknologiskt saknar en övergripande god story, det blir ett självmordssystem som springer i 1000km/h åt döden men eftersom vi inte har nått större mål än utveckling, framsteg, vinst, teknologi så har vi ingen aning om det. Babylon..

    Ellul skriver mycket om detta, även Brian Mclaren tar upp det i sin bok Everything must change,

    • Såg nu att Jesus Radicals (www.jesusradicals.com) har lagt upp sjukt mycket bra nytt material, bland annat två av Elluls böcker kring teknologi och samhälle som jag kan rekomendera, i alla fall det jag läst av dem.. kolla under Theology och Ellul.

      peace

  5. Håller med, Elof. Samtidigt så måste motståndet och alternativen ske genom konkret, praktiskt handlande. Problemen ligger inte bortom det konkreta såsom bloggar och mobiler, utan just i dessa. Vi behöver inte en nice teori om tekniken, utan människor och gemenskaper som lever ett alternativ. Teorier och ideologier är inbakade i praxis. Genom att ändra vårt förhållningssätt till konkreta yttringar av den teknokratiska maktstrukturen så lär vi oss, tror jag, mer om teknikens makt än genom aldrig så många goda tankar.

    Men allt detta antar jag att du håller med om?

    • Ja självklart, min poäng var väll egentligen bara att visa på att det inte är för att moralisera över ett visst användande som gör skillnad utan om att försöka leva ut ett alternativ till hela det teknologiska förhållandesättet, och där säger du precis vad som bör göras, nämligen att i praktiskt handlande lyckas med det. Men jag tror man måste vara medveten om den bakomliggande Makten, för att kunna handskas med den praktiskt.

      • glory. Samtidigt tror jag medvetenheten kan komma genom förändrad praxis också. Jag tycker det ligger en hel del i befrielse-teologins tes att teologi är reflektion över praxis i ljuset av Guds ord. Vi behöver komma bort från teori först – sen praktik tänket. Kanske någon vill hålla en kurs om det? 😉

        • amen

  6. OH! Precis när jag ska skriva en analys över hur tekniken påverkar relationer snubblar jag över det här inlägget. Sånt kan muntra upp vilken oinspirerad lördag som helst.

    • Spännande lovisa, hoppas du skriver det ändå? Välkommen till Kristen Underjord föresten, för visst är de första gången du kommenterar?

      fred

  7. Jepps, det var min första kommentar, så nu är jag invigd. =) Analysen ska skrivas och lämnas in imorgon. Önskar att jag hade läst Malms bok innan, men att läsa era reflektioner gav ändå mycket vatten på min tankekvarn. Thanks!

  8. Jag kommer mest att tänka på den fria viljan, att teknologin är moraliskt neutral och att det är vi som väljer om och hur vi skall nyttja den.

    Vi kan modifiera gener men frågan är om vi skall göra det och i vilka syften. Jag menar att det är moraliskt förkastligt om det sker i profitsyfte men att det mycket väl kan vara lovvärt om vi kan bota en svår sjukdom med produkten .

    Med mitt gevär kan jag skjuta en älg och ge svältande barn att äta. Men jag kan ockå skjuta en man och göra samma barn faderlösa. Moralen ligger inte i tekniken i sig utan i vårt/mitt sätt att använda den.

    Det största dilemmat ligger i kopplingen mellan tekniken och marknadsekonomin. Jag tittade just igår på Moseböckernas lagar om friår och jubelår, hur ekonomisk maktkoncentration (i den tiden = jordinnehav) avvärjdes. Och hur landet sågs som Herrens och folket förvaltade det. Lägg till det ränteförbudet och lagarna om pant och vi får en helt annan ekonomisk modell.

    Psalmerma dömer mycket ofta girigheten. Tekniken tror jag är moraliskt neutral, men vi kan inte tjäna både Gud och mammon.

    i Kristus
    Jörgen Thorhard

    • Jörgen: visst är teknik inte ”ond” eller ”god” i sitt varande, det är en viktig distinktion som vi måste hålla i minnet. Men som precis allt annat kan det som brukas också missbrukas, som du själv nämner där. Dock tror jag att det i vårt vanliga bruk kan finnas dolt sådant som för oss från varandra, och då gäller det att vara uppmärksam på just detta, och se om och i så fall hur vi påverkas. Växer vår kärlek till Gud och nästan eller spirar cynism och likgiltighet? Det är mer i den frågeställningen som min text var ämnad att landa.

      • Jag håller helt med dig i matproduktionsfrågan. Jag jagar och har under en lång tid varit helt självförsörjande med kött, mlölk och ägg (det är förvånande vad kort tid det tar för tre söner att äta upp ett lamm. Skall vi formulera det så att vi förlorat den dubbelriktade kommunikatonen försvunnit – uppfödning, omvårdnad, hemslakt, äta upp.

        Den elektroniska kommunikationen kan ju innebära att vi isolerar oss framför skärmen. Samtidigt som vi i den otroligt mobila värld vi fått kan bevara vardagskontakten vänner emellan. Villkoret är att vi bevarar relationen mellan människa och teknik, alltså att VI bestämmer – tekniken betjänar. Och det finns områden i livet där ingen teknik i världen kan ersätta den personliga, det fysiska, mötet. Och den sfär där ingen kommunikationsteknik kan ersätta mötet är kärlekens. Vi kan utväxla kärleksbetygelser via e-mail eller med fjäderpenna och pergament men vi kan inte älska utan att mötas. Vi kan diskutera teologi med hjälp av modern kommunikationsteknik men inte ta del av sakramenten utan ett personligt möte.

        En intressant iakttagelse är att det hebreiska ordet för synd ordagrant betyder att missa målet vd bågskytte. Vi skall vara noggranna när vi analyserar målet för vår teknikanvändning för vi klarar oss inte genom passitivitet. då vitsen just är att vi skall träffa målet. Lite rått uttryckt: Det är saligare att synda än att inget göra, då har man i alla fall försökt göra det rätta.

        i Kristus
        Jörgen

  9. Jag har verkligen tänkt på det här… skriver en bok om kristen ekonomi och det känns väldigt hyckleristiskt att skriva att vi ska göra oss av med det vi inte behöver på en dator…

    Till mitt försvar kan jag säga att boken antagligen hade tärt ännu mer på resurserna om den var handskriven. Men det är nyttigt att ta sabbat från tekniken tror jag verkligen. Hade ett halvår utan dator för ett tag sen, det var skönt. Och TV, mp3 och nintendo har jag slutat med för länge sen.

  10. Hej Micael
    festligt nog har jag gjort en beräkning på kostnaden för handskrift i samband med att vi talade om uthållig produktion / konsumtion när jag undervisade i Geografi A på gymnasiet. Då tog jag min egen reservoarpenna som exempel (det är en Pelikan souverän M 1000, en ren brukspenna av högsta tekniska kvalitet, men utan statusdetaljer), den kostar 5000:- men kommer att hålla i minst 30 år. Skulle jag nyttja enkla, billiga engångspennor skulle det på 30 år kosta lik mcket i kronor räknat men det skulle gå åt ofantligt mycket mer råmaterial och energi vid tillverkningen och bli mycket, mycket mer avfall att destruera. Till den pennan använder jag handgjort italienskt bomullspapper á 4:50 / A4. Det är kanske lite dyrt men ljuvligt att sktiva på och mycket mer miljövänliigt än vanligt papper baserat på träfiber.

    Datorns stora problem ur moralisk synvinkel tycks mig vara att det är en så omogen teknik. Efter ½ – 1 år är datorn omodern och det är en mycket infrastrukturberoende teknik. Min reservoarpenna i kombination med handgjort papper känner inte till sådana fenomen som virus och trojaner, elavbrott och hårddiskkrach. Andra exempel på mogen teknik i min tillvaro är jaktgevären där det ena har Mauser -98 mekanism och det andra Winchester -94, till ytterlighet pålitliga konstruktioner från 1800-talets slut och med till ytterlighet lång livstid.

    En bok om kristen ekonomi är ett mycket intressant projekt och Max Weber gör en mycket pricksäker ikttagelse när han påpekar att i den prekapitalistiska ekonomin fanns begreppet ”det är nog” och att det försvann med kapitalismen och dess obegränsade tillväxtideologi.

    Jag önskar dig all lycka till med boken och ser nyfiket fram mot den.

    i Kristus
    Jörgen


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s