Anton: är Jesus dum?

Inte helt sällan när man väljer att ta Jesus på orden när det gäller tex. ickevåld, syn på ägodelar, ekonomi, tro etc möts man snart av en vägg med motargument och/eller formuleringar som ”det där måste ju tolkas” och ”det gäller inte i alla situationer, förstås” osv. Och visst: man måste alltid reflektera över det man läser eller hör, och det är viktigt att inte alltför hastigt göra allmängiltiga regler av en viss situation eller uttalande i Bibeln. Men. Inte helt sällan talar vi lärjungar (jag själv inkluderad) som om Jesus ”förvisso är vår Herre, men han har inte helt rätt alltid, och nog kan vi tänka lite längre än så”. Med andra ord: vi resonerar ungefär som om Jesus var lite dum i huvudet (det sägs givetvis aldrig rakt ut, men nog skymtar det i våra logiska och välformulerade ”förklaringar” ibland).

Läs följande klassiska Jesus-ord och reflektera över om du stött på undervisning eller rent av egna tankar som tagit udden ur utmaningarna och paketerat om det hela till ofarlig och/eller idag inte gällande bud:

Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom.

Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig

”Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl.”

”Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna?”

”Dessa tecken skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål, de skall ta ormar med sina händer, de skall inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska.”

Sa Jesus allt detta för att lura oss? Eller kallar han oss till ett liv som är radikalt annorlunda mot vår vishet och som vid både första och andra anblick går emot allt vad vår erfarenhet är smart? Det är oerhört svårt att leva efter Jesu bud och ord, men vår kallelse är ju just detta och inte att omtolka eller förminska utmaningarna. I Johannes evangelium talar Jesus om att den som blir kvar i hans bud blir kvar i hans kärlek.
Jesus vill åt våra hjärtan, att vi litar helt på honom och faktiskt vågar tro hans ord och leva ut Guds rike här på jorden, utan att ängsligt se oss omkring om det är socialt accepterat eller uppfattas som en dårskap. Det viktiga i sammanhanget är inte omgivningens handlande eller tyckande:

”Jesus svarade: ‘Om jag vill att han skall bli kvar tills jag kommer, vad rör det dig? Du skall följa mig.'” (Joh 21:22)

Annonser

26 kommentarer

  1. Bra Anton, men jag måste säga att jag tycker det är svårt. Va gör vi när bibelordet och vår erfarenhet inte stämmer överens? Jag är inte framgångs teolog så jag tror inte på att det är min tro som är för dålig (även om den borde va starkare), men va gör vi när vi inte kan lista ut hur vi skall leva enkelt eller hela sjuka.
    Som sagt, jag kämpar med att hålla Jesu ord högt och inte kompromissa med dem, i huvudet, men i mitt liv och i mina erfarenheter kompromissar jag med dem hela tiden. Alltså min teologi är bättre än vad mitt liv är.

  2. UNDERBART! Jag älskar verkligen detta budskap. Jag tror att vi som kristna måste ge upp drömmen om att framstå som visa. Eftersom Guds vishet framstår som dårskap för människans. Jag vill egentligen bara tillägga detta fantastiska bibelord:

    1Co 1:19-31

    Ty detta budskap om korset är en dårskap
    för dem som blir förtappade,
    men för oss som blir frälsta
    är det en Guds kraft.

    Det står ju skrivet:
    Jag skall göra de visas visdom om intet,
    och de förståndigas förstånd skall jag slå ner.

    Var är de visa?
    Var är de skriftlärda?
    Var är den här världens ordvrängare?
    Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap?

    Jo, eftersom världen i sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet,
    beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror.

    Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom.
    Men vi predikar Kristus som korsfäst,
    för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap.

    Men för de kallade,
    både judar och greker,
    predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet.

    TY GUDS DÅRSKAP ÄR VISARE ÄN MÄNNISKOR,
    OCH GUDS SVAGHET ÄR STARKARE ÄN MÄNNISKOR.r.

    Bröder, se på er egen kallelse.
    Inte många av er var visa om man ser till det yttre,
    inte många var mäktiga,
    inte många av förnäm släkt.

    Nej, det som för världen var dåraktigt har Gud utvalt
    för att låta de visa stå där med skam,
    och det som för världen var svagt
    har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam,
    och det som för världen var oansenligt och föraktat,
    ja, det som inte var till,
    har Gud utvalt för att göra till intet det som var till,
    för att ingen människa skall berömma sig inför Gud.

    Honom har ni att tacka för att ni är i Kristus Jesus,
    som Gud för oss har gjort till vishet, rättfärdighet,
    helgelse och återlösning,
    för att det skall ske som står skrivet:
    Den som berömmer sig skall berömma sig av Herren.

  3. ”Som sagt, jag kämpar med att hålla Jesu ord högt och inte kompromissa med dem, i huvudet, men i mitt liv och i mina erfarenheter kompromissar jag med dem hela tiden. Alltså min teologi är bättre än vad mitt liv är.”

    Du är inte ensam.

  4. Elof, jag tror att det viktiga är rörelsen frammåt och att vi gör vad vi kan. På det sättet är lärjungaskapet en väg, och det viktiga är hjärtats inställning enligt Jesus själv. Jag menar att ett mycket farligare sätt att leva är att gå innanför porten och ställa sig där.

    Sedan vill jag starkt betona den Helige Anden som är den som hjälper oss. Utan mig kan ni INGENTING göra säger Jesus, bli KVAR i mig så blir jag KVAR i er. När vi fallerar så har vi också Guds nåd, kärlek och godhet som hjälper oss upp.

    Däför håller jag med dig, och känner med dig, och känner igen mig, men är väldigt positiv eftersom ”Han som påbörjat ett gott verk i oss ska också ska fullborda det”.

  5. elof:
    japp, visst är det svårt! jag skrev medvetet ganska naivt, för att föra fram min tes. hela inlägget är främst en reaktion på alla trötta bortförklaringar och förminskningar av Jesu bud. det är svårt, det är utmanande, men det är också det vi är kallade till! svårt och underbart på samma gång.

    elia:
    tack för bibelordet, det är skönt att vi inte har världens vishet som vårt hopp utan Gud!

  6. Visst omtolkas Jesu glasklara ord om och om igen. Men det Bibelord som omtolkas allra mest är enligt min erfarenhet Mark 10, ”Sälj allt du äger”. Håhå jaja, jag har hört många ”bokstavstroende” kristna som har vänt knut på sig själva angående den versen för att behålla sina golfklubbor och TV-spel… och inte är det för att de ser det som Guds vilja och uppdrag till kyrkan att se till att de rika har kvar sina grejor, utan det är helt enkelt att de vill skydda sina egna ekonomiska intressen.

  7. Micael:
    den där texten är ju lite problematisk pga att den främst riktar sig till en man vid ett speciellt tillfälle: lärjungarna blir förvisso förskräckta vid Jesu ord och undrar ”Vem kan då bli räddad?”, och Jesus tröstar med att för Gud är allt möjligt. bonhoeffer tolkar texten så att denna uppmaning kan drabba människor än idag, men att den är långt ifrån allmängiltig för lärjungaskapet. han hävdar tom. att man utövar självrättfärdighet om man säljer allt utan att Gud kallat en till detta. personligen tror jag att utmaningen nog drabbar fler än som vågar gensvara, men att den knappast kan ses som giltig för ALLA lärjungar i ALLA tider, då apostlarna inte bär vidare en sådan undervisning etc…

  8. Nej vissa i bibeln säljer hälften av vad de äger, andra allt, vissa ger bara mycket, det finns inte en allmängiltlig lag kring det där. MEN vi rika borde ändå vara berädda att sälja det.

    Det som jag däremot skulle förespråka gäller alla lärjungar är att inte samla skatter och sånt ur Jesu undervisning till gemenskapen.

  9. Jag håller med.. Det är svårt att leva ut det, men samtidigt måste väl det vara vår högsta prioritet. Man kan ju inte blunda för det.. Vi har startat en ny blogg.. en svensk motsvarighet till ”ordinary radicals” vanligaradikaler.wordpress.com.. Ganska ny, men där pratar vi lite om denna problematik.. Besök oss gärna! Vi vill samma sak!!

  10. elof: förvisso, just skattsamlandet är ju en bjälke för mig och många andra…lurigt!

  11. Det viktigaste är att hjärtats inställning. Om Gud befaller oss att sälja allt så är måste vi vara beredda att göra det. Tills han gör det måste vi förvalta det vi har väl (liknelsen om talenterna), och följa Guds ledning.

  12. FÖR STUNDEN, det mest svåra bibelordet för mig är Jesu ord vid måltiden.

    ”Och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra, för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen.”

    ”Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det.”

    ”Amen, amen säger jag er: Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er.”

    ”Bed och ni skall få, för att er glädje skall vara fullkomlig.”

  13. Var det inte Luther som sa ”när jag stöter på saker jag inte förstår i skriften så lyfter jag på hatten och går vidare..” Det ligger något i det. Det känns nästan mer ärligt än att våldföra sig på en text genom anakronistiska och spekulativa tolkningar. Jag menar inte för den sakens skull att man ska hoppa över verser för att man inte förstår dem, man ska ju ständigt försöka förstå, men inte gräva ner sig om man inte förstår.

  14. jag tänker att en kristen förvaltning av pengar borde vara det som jesus säger ”om någon ber dig om något, ge honom/henne det.” vet inte riktigt om likenlsen om talenterna står över dessa ord, eller hur tänker du elia? vet inte om jag förstod dig rätt.

  15. Han var väl inte dum direkt men jag har nog högre utbildning 🙂

  16. Det har du nog knappast… Den judiska skolan var mycket hårdare och mer prestationsinriktad än den svenska.. Eller ja. skola och skola.. Den utbildning som bedrevs i templen.. Du kanske har en master mer eller mindre, men Jesus var ”the” Master så han kan nog titulera sig det mesta.. 🙂

  17. Jesu befallningar är givetvis omöjliga att leva upp till -efterföljelsen förutsätter livet i Anden. Då Han lever och verkar genom oss.

  18. Gosse, jag räknade inte med att det fanns kristna som har problem med ”Sälj allt du äger” här… men med Guds nåd kan vi förstå vad det innebär.

    Det är viktigt att poängtera att det är en kärleksgärning (ordet Paulus använder för bistånd i 2 Kor 9). Om det bara hade bestått i att man sålde allt man ägde för att visa att man är tillräckligt from och är beredd att ge allt för Gud så skulle jag kunna gå med på att det inte gäller alla kristna. Men ”Sälj allt du äger” nämns aldrig utan bisatsen ”och ge pengarna till de fattiga”. Vi läser texten ur vårt eget rika perspektiv, och ser ”sälj allt du äger” som en påfrestande utmaning som helst skuffar undan med förklaringen ” det gäller inte mig”. Men vi måste se det ur de fattigas perspektiv. Det är för deras skull Jesus vill att vi ska sälja vårt överflöd. För hur kan Han stå ut med att Hans efterföljare lever i lyx och överflöd medans andra svälter?

    ”Sälj allt du äger” sa Jesus inte bara till en viss rik man en viss gång, Han sa samma sak till sina lärjungar (Luk 12:33). Och enligt Apg 2 och 4 sålde alla, alla, kristna allt de ägde och samlade ihop det i en stor pott så att det kunde delas ut till var och en efter hans/hennes behov. Man utrotade fattigdomen, helt enkelt. Och rikedomen.

    Varför skulle det inte gälla alla? Detta bottnar i att man inte ser det positiva i att sälja allt. Men Jesus lovar oss att om vi helt och hållet dödar mammon kommer vi få ännu mer gemenskap med Gud. Han säger ”samla inte skatter på jorden, utan i Himlen. Ty där er skatt är kommer ert hjärta att vara” (Matt 6). Som det poängterades tidigare på denna blogg betyder ordet ”skatt” inte bara piratkistor utan är synonymt med alla sorters samlingar, vare sig det gäller frimärken eller DVD-skivor. Vi vill gärna ha skatterna på jorden och hjärtat i Himlen, vi vill inbilla oss att vi kan ha fokus på Gud och ändå äga massa prylar. Men det går inte. Man kan inte kolla på plasma-TV samtidigt som man läser Bibeln, man kan inte samla på sig pengar samtidigt som man ger dem till de fattiga.

    Jag tror att man kanske är orolig för det gudomliga allt-säljandet därför att man inte riktigt vet vad det innebär. Det innebär inte att sluta använda saker och inte äga någonting. I en viss mening innebär det att inte äga någonting, eftersom man inte ska kalla nåt för sitt utan dela det man har med andra gemensamt. Men det innebär t ex inte att sluta ha kläder på sig. Bibeln säger oss att arbetaren är värd sin lön, vi kan naturligtvis ha det nödvändigaste, mat och kläder (1 Tim 6). Det kommer Gud ge oss när vi arbetar för Honom (Matt 6:25ff). Med rikedom menas att äga skatter, att ha mer än det nödvändigaste, saker man egentligen inte behöver. Varför behålla det? Om du säljer det hjälper du de fattiga och du kommer närmre Gud, vad är nackdelen?

  19. Elof,

    Du skrev: ”jesus säger “om någon ber dig om något, ge honom/henne det.” vet inte riktigt om likenlsen om talenterna står över dessa ord, eller hur tänker du elia?”

    Jag håller med dig. Att ge bort det vi fått av Gud är detsamma som att föröka talenterna i liknelsen. Att låta det vi fått ligga på hög är detsamma som att gräva ner dem.

  20. Micael:
    självklart ska vi inte leva i lyx och/eller hålla rikedomen för oss själva. men återigen: att sälja ”allt” är problematiskt och svårt att veta hur det bör eller ska gå till. du exemplifierar med den första församlingen som ”sålde allt” och hade det gemensamt…med den följden att de hamnade i ekonomisk kris (2 Kor). det är aldrig svart/vitt men nog så viktigt ändå!

  21. Talenterna är en liknelse som jag överhuvudtaget inte ser några som helst ekonomiska dimensioner i, på samma sätt som liknelsen om sådden inte är en instruktion i hur vi ska göra som bönder. Talenten där handlar om mission och att använda nådegåvor, inte investeringar.

    Om man kollar på diskussionen som följer efter ”sälj allt du äger”-debatten säger Jesus att alla som lämnat familj och ägodelar ska få hundrafalt igen. När apostlarna och de andra kristna sålde allt i den tidiga församlingen slutade de inte att äga saker, de ägde bara det nödvändigaste och de ägde det _gemensamt_. Problemet med rikedom är att det leder till kärlek till pengar och att man inte vill låna ut utan behålla det för sig själv. Som Kristi lärjungar ska vi dela allt gemensamt och inte gå ifrån vår fattiga broder med ensamrätt på vad vi har.

    Jag tror inte att ”allt” innefattar exempelvis kläder eller mat, för då dör man efter ett tag. Dock är jag övertygad om att även om man säljer alla sina kläder så ger Gud en nya (Matt 6:25ff). Snarare handlar det om att sälja sina ”skatter”, sina prylar på hög, lyx och överflöd. Jag sätter ett likhetstecken mellan att sälja allt man äger och inte leva i lyx och överflöd. Vi ska nöja oss med det allra nödvändigaste. Sen tror jag att exempelvis Paulus bläck och penna som han skrev sina brev med var en god investering, och att man kan använda prylar om man bara använder dem till att tjäna Gud. Men det finns ganska mycket som inte tjänar Gud, som vi lika gärna kan sälja och ge åt de fattiga.

    Den ekonomiska kris du talar om skedde cirka 25 år efter den första Pingsten, och det är ganska lång tid. Det är ungefär som att säga att kristna borde inte missionerat i Romarriket, för då skulle aldrig kristendomen bli korrumperad statsreligion. Dessutom måste vi se Guds hand i spelet. Lät Han sin församling i Jerusalem växa till med fler fattiga än förut för att Han ville att församlingarna i Makedonien och Korinth skulle visa sin givmildhet? Enligt Paulus är bistånd en kärleksgärning som gör en glad, lycklig och stärker banden inom kyrkan.

    Visst, det innebär många risker med att äga lite, själva följden av att vara fattig är att man blir beroende av andra. Men vi ska vara beroende av Gud, det är det som menas med att vara fattig i anden. Och bäst på att vara fattig i anden är den som är fattig. Genom att döda självständigheten och bli beroende av Gud och Hans kyrka, det är att uppleva sann lycka och sann tillfredsställelse.

  22. Micael, liknelserna om talenterna ser jag som ett förvaltarskap av allt. Nådegåvor, mission, och pengar javisst, men även färdigheter, kunskap, ägodelar, hem, och andens frukt. Allt det Gud har gett oss ska förvaltas väl.

    Det du säger om att sälja allt tycker jag är en utmanande och intressant, men jag har två frågor.

    1) Varför betonas inte försäljningen av alla ägodelar av Paulus? Han talar ju snarare om en konservering av rådande strukturer. Kristna tilläts till och med äga slavar. Hur ser du på det? Var Paulus en del av det ”kristna förfallet”?

    2) Kan du berätta om din egen resa till att sälja allt? Det vore intressant.

  23. Jag tror på gemensamt ägande men gemenskapen med andra är nog just en grundförutsättning för att kunna släppa sitt privata ägande. Vår tid är så väldigt individbaserad med ensamhushåll och personnummer och fullständigt egna liv. Om jag skulle sälja allt jag hade skulle jag bara vara en människa till utan kläder, mat, säng, hem, osv. Tricket är att sluta sig samman. Många här gör det i kollektivliknande gemenskaper, det gjorde gröna vågen också. Socialismen strävar ju efter gemensamt ägande av de stora bitarna. Jag tror alla sådana strävanden är åt rätt håll. Men att göra sig fattig ENSAM i ett kapitalistiskt system tror jag inte funkar. Jesus var smart. Han visste att en människa i nöd behöver andra människor och uppmanar oss därför att sätta oss i ekonomisk nöd. Den som inte behöver andra människor blir en ensam människa. Jag tror att det är så han menade. Primärt alltså för att rädda den som äger, snarare än att rädda den som är fattig.

  24. Micael: jag är med på din tankegång och håller med.

    Maja: japp, gemenskapen är en grundförutsättning, inte bara för enkel livsstil utan för ALLT lärjungaskap, som jag ser det.

  25. 1. Nej, naturligtvis var Paulus ingen heretiker 😛 Jag gör ingen skillnad på om Paulus eller Petrus eller Johannes säger något, för samma Ande är verksam i dem. Hela Bibeln är Guds Ord.

    Jag tror inte på att peka på vissa brev där något inte nämns och säga att det är ingen lära som man bör ta hänsyn till för annars skulle det stå i det brevet. Alla Bibelns böcker tar inte upp samma saker, de tar tvärtemot upp en hel del olika saker. Att Paulus aldrig skriver bokstavligen ”sälj allt ni äger” är inget ergument för att vi inte ska göra det, särskilt när Jesus själv säger det och lärjungarna sedan praktiserar det.

    Och varför skulle han skriva sälj allt ni äger? De rika hade väl antagligen redan gjort det. Eller praktiserades inte dop i kyrkan för att Paulus aldrig säger ”döp er”? Paulus uppmanar de kristna till enhet och säger att de ska älska varandra och det innebär att de rika ger av sina tillgångar till de fattiga. Idag an vi göra skillnad på att visa kärlek och ge pengar till de fattiga, men för de kristna var det synonymer. Det är som Johannes skriver: ”Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?” (1 Joh 3:17)

    Men Paulus är väldigt noga med att poängtera att kristna inte ska vara rika. Och enligt mig är det svårt att sluta vara rik utan att sälja det man äger (”sälj allt du äger” är synonymt med ”sluta vara rik”). Och Paulus säger mycket tydligt att vi inte ska vara rika:

    …människor som är fördärvade i sitt sinne och har vänt sig bort från sanningen, och som menar att gudsfruktan är en god affär. Ja, gudsfruktan i förening med ett förnöjt sinne är verkligen en stor vinning. Vi har ju inte fört något med oss in i världen, inte heller kan vi ta med oss något härifrån. Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det. Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång. Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.

    Men du gudsman, håll dig borta från sådant! (1 Tim 6:5-11)

    Uppmana dem som är rika i den här världen att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av. Uppmana dem att göra gott, att vara rika på goda gärningar, att vara generösa och dela med sig och samla åt sig en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern, så att de vinner det verkliga livet. (v. 17-19)

    Och för att göra en lång historia kort: Gud öppnade mitt hjärta för Bibelversen i Mark 10 där Jesus säger till en rik ung man ”Sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga”. Jag hade tolkat det bildligt. Men nu tänkte jag, varför tolkar jag det bildligt? Och jag insåg att det var för att jag är den rike unge mannen.

  26. Ok! Tack för Bibelorden.


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s