Många har kommit i kontakt med Zapatisterna och därigenom kampen för Chiapas regionen i Mexiko. Deras ikon subcomandante Marcos brukar kallas en postmodern Che Guevara. Den ursprungsbefolkningen som numera finns inom Mexicos gränser har utstått mycket genom historiens gång och det är lätt att känna sympati och förståelse med zapatisternas kamp även om den inte frånsäger sig våld som ett medel. Dock har de sedan de första krigshandlingarna och sammandrabbningarna med Mexikos militär sysslat med andra aktionsmetoder än våld. Så i jämförelse med att stödja svensk vapenexport till aktivt krigsförande längder så skulle ett stöd för ett förtryck folkgrupp och deras frigörelse rent känslomässigt ligga närmare för mig. Men som en Jesu efterföljare är vi inte kallade att ta upp vapen och kämpa den kampen. Även om några befrielseteologer genom historien har försvarat våldsanvändande så har de flesta varit ickevåldsliga. I den kamp som civilbefolkningen för i Chiapas finns det dock en grupp som försöker förena att kämpa för rättvisa för ursprungsbefolkningen och de fattiga, mot nyliberalismen och globaliseringen med att följa fredsfursten Jesus. Denna grupp kallas för Las Abejas, eller Bina. När zapatisterna reste sig mot militären stod Las Abejas i solidaritet med denna grupps mål men inte dess metoder och valde alltså ett annat sätt att kämpa mot orättvisorna är zapatisterna.
Dom är vad man närmast skulle kunna kalla ett litet samhälle mitt i de övriga samhället, de försöker i sin region leva sitt i liv i syskonskap, fred och förlåtelse. De är mest kända för att Mexikos militär begick en massaker på dem tidigt i kampen mot zapatisterna. Den så kallade Acteal massakern dä 45 (både gamla och unga) människor blev dödade trots att de inte gjorde väpnat motstånd. Martyrer helt enkelt. Här brevid finns en bild därifrån.
Las Abejas begynnelse är inte helt enkelt att avgöra men en spännande berättelse är att de startades för att frita några av sina vänner som blivit tillfångatagna under bråket om landet. Tillsammans gick de en pilgrimsfärd till fängelset, där de bad, sjöng och dansade. De satte sig framför katedralen och fler och fler slöt up, tillslut var det fler än 5000 pers. Myndigheterna släppte tillslut de fängslade med motiveringen ”bevisen har försvunnit.”
Värderingar
Las Abejas försöker leva efter ett gäng värderingar som jag tycker är mycket spännande med tanken på den situation de befinner sig i.Dessa är:
- Ekumenik: De flesta medlemmarna i Las Abejas är katoliker, men de finns även ett gäng protestanter och även några som väljer att leva som klassiska maya folk fast de fyller innehållet med kristen tro. En ganska brokig skara, men sen när har inte kyrkan varit det? De värderar öppenheten gentemot de olika kristna traditionerna men står i stark koppling till befrielse teologin och speciellt den katolska biskopen av Chiapas Samuel Ruiz.
- Överlåtelse till bön, fast och bibelläsning: denna punkt talar ganska mycket för sig själv, men det är intressant att när sociala kyrkorörelser i väst ofta tappar bort detta ”andliga” så har Bina en större överlåtelse och fokusering på det. Beslut tas efter en betydande tid i bön, vilket också borde sända signaler till oss.
- Inhemsk teologi/kontextuell teologi: I sitt kamp för lokal- och ursprungsbefolkningen och i sin starka koppling till Katolska kyrkan så har de också starkt propagerat för att den katolska tron, eller den kristna, måste inkarneras i och ur den lokala kontexten. Några av Bina har gått längre än andra i detta och använder sig av gamla Maya inslag, i klädsel och ritualer, oftast dock med en omfokusering och omdefinering till kristen teologi och budskap.
- Försoning och förlåtelse: Inspierarade av försonings kommitén i Syd-afrika (bland annat som jag fattar det) och framför allt i Jesu natur, har de betonat vikten av att förlåta förövrarna, och de som dödade deras medlemmar i massakern. Detta är enda sättet för att få till en riktig fred. Kanske skulle man här kunna disskutera fred och försoning. Någon har ju sagt att den stora skillnaden mellan fred och försoning är att man kan köpa fred.
Kaffe
De driver numera ett odlar kooperativ, som heter Maya Vinci, som är rättvisemärkt och ekologiskt, men jag har inte hittat ett sätt att få det till Sverige ännu.
Dödsrunor
De ger uttryck för att de som blev dödade i massakern skall minnas, och därför vill jag också här publicera namnen på de som blev dödade:
| Namn |
Ålder |
|
| Lucia Mendez Capote |
13 |
| Vicente Mendez Capote |
5 |
| Manuel Santiz Culebra |
57 |
| Loida Ruiz Gomez |
21 |
| Victorio Vazquez Gomez |
22 |
| Graciela Gomez Hernandez |
3 |
| Guadalupe Gomez Hernandez |
2 |
| Roselia Gomez Hernandez |
5 |
| Miguel Perez Jimenez |
40 |
| Antonia Vazquez Luna |
27 |
| Rosa Vazquez Luna |
14 |
| Veronica Vazquez Luna |
20 |
| Margarita Vazquez Luna |
3 |
| Juana Vazquez Luna |
8 månader |
| Ignacio Pukuj Luna |
okänt |
| Micaela Pukuj Luna |
67 |
| Alejandro Perez Luna |
16 |
| Juana Perez Luna |
9 |
| Silvia Perez Luna |
6 |
| Maria Luna Mendez |
44 |
| Nanuela Paciencia Moreno |
35 |
| Maria Perez Oyalte |
42 |
| Margarita Mendez Paciencia |
23 |
| Daniel Gomez Perez |
24 |
| Susana Jimenez Perez |
17 |
| Josefa Vazquez Perez |
27 |
| Maria Capote Perez |
16 |
| Martha Capote Perez |
12 |
| Micaela Vazquez Perez |
9 |
| Juana Gomez Perez |
61 |
| Juan Carlos Luna Perez |
1 |
| Antonia Vazquez Perez |
30 |
| Lorenzo Gomez Perez |
46 |
| Sebastian Gomez Perez |
9 |
| Daniel Gomez Perez |
24 |
| Juana Perez Perez |
33 |
| Rosa Perez Perez |
33 |
| Marcela Luna Ruiz |
35 |
| Maria Gomez Ruiz |
23 |
| Catarina Luna Ruiz |
31 |
| Marcela Capote Ruiz |
29 |
| Marcela Capote Vazquez |
15 |
| Paulina Hernandez Vazquez |
22 |
| Juana Luna Vazquez |
45 |
| Alonso Vasquez Gomez |
46 |