Min fina pastor Joel Gabrielsson inledde sin predikan i söndags med att spela en fruktansvärt bra låt av Underjordens husband Svarteskerm, ”Fokus på Gud”:
Det här är jätteviktigt att komma ihåg när vi engagerar oss för fred och rättvisa. Vi får aldrig tappa fokus på Gud. Om vi gör det kommer vi jobba i egen kraft, enligt egna syndiga tankar, och det kommer ge så mycket sämre resultat än om vi verkar i den Allsmäktiges kraft enligt Hans syndfria tankar. Vi behöver Honom. Endast Han förmår göra det omöjliga. Vår drivkraft till att sprida Hans Rike såsom den uttrycks i Bergspredikan är att tillbe Honom och fyllas av Hans Ande. För det var när Anden var över Jesus som Han kallades till att befria de fångna i Luk 4.
Joel fortsätter med att betona att när vi har mer fokus på Gud bryr vi oss mindre om vad människor tycker. Vi ska göra goda gärningar för att tjäna Gud och människor, inte för att äras och applåderas av människor. Jesus uppmanar oss att göra goda gärningar i det fördolda just för att människor inte ska hylla oss. Tyst, dold aktivism – det är något riktigt vackert i Herrens ögon.
En mycket bra predikan, helt enkelt! Och den inleds med en mycket bra låt!
6 kommentarer
Kommentarers RSS TrackBack Identifier URI
Jag undrar om det kanske är så att vi ska fokusera på de förtryckta, underordnade och fattiga. Och att Gud går bredvid oss. Håller oss i hand när vi ingriper i våldsamma situationer, inne på vapenföretag och i krigssituationer. Hon fokuserar på samma sak, vi ser åt samma håll. Vi sträcker fram våra händer åt den i nöd, samtidigt.
Medan Kristus bor i de fattiga och förtryckta på ett särskilt sätt tror jag att det nästan är tvärtom – när vi har fokus på Gud inser vi att Han var fattig coh förtryckt, och då ser vi till att tjäna som Honom. Som det står i Hebr 12:2-3: “Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, som i stället för den glädje som låg framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på högra sidan om Guds tron. Tänk på honom som måste uthärda sådan fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet.” Fokus på Jesus ökar vår uppoffringsvilja.
Vi har ofta föreställningen att fokus på Himlen och det som ska komma leder till minskat fokus på behoven här och nu.Jag tror inte att det alls är så. De radikala, “världsfrånvända” orden i Kol 3:1-2: ”Då ni alltså har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden.” leder till de radikala, etiksprängda orden i v. 5: ”Döda därför era begär som hör jorden till: otukt, orenhet, lidelse, lusta, och girigheten som är avgudadyrkan.” Notera ordet därför. När vi tänker på hur det ser ut i Himmelriket, där fred och jämlikhet råder, lever vi liv i goda gärningar.
Tack för spännande reflektion!
Om jag förstår rätt är nya testamentets texter de olika författarnas dialog med varandra och andra kristna om det kristna livet. Dialoger kan ju bli tokiga om man översätter dem som manifest, och avbryter dialogen.
När man kritiserar några och säger att de ska döda sina begär, så kan man i andra sammanhang säga att de behöver utveckla sina begär. Utan att man får motsägelse.
Idag när kommuniteter och många kyrkor omvänder sig till magisk fetischism, och gör Gud till batteri, laddare, påfyllare, så behöver vi snarast få folk att släppa blicken på Gud. Fokus på Gud döljer instrumentalism och individualism, att man som enskild ska bli bättre kristen. Gud blir en form av avguda-spegel, där jag ska bli bättre.
Jag har väl en annan Guds-bild, där Gud vill stå bredvid oss, och är en i gemenskapen (snarare än jag-Gud). Där vi och Gud är fokuserade på de fattiga för de fattigas skull.
Micael: “fokus på Himlen och det som ska komma leder till minskat fokus på behoven här och nu”
Jag kämpar väl snarare istället för att vi verkligen måste fokusera på behoven här och nu.
Gudsriket är här och nu, vi lever det tillsammans. Att förskjuta gudsriket till bara framtiden, ngt som komma skall, blir en paranoid kristendom, om jag förstår det rätt. Kyrkan skulle då inte leva gudsriket (och inte heller misslyckas), utan gudsriket handlar om en dold, mystisk verklighet gömd bakom, eller bortom, kommuniteter och kyrkor och motståndsgrupper.
Hej igen, Per. Håller inte med om att vissa ska fokusera mindre på Gud, om man inte tar hand om de fattiga har man inte fokuserat för mycket utan för lite på Honom. När vi ser Jesu renhet renar vi oss, 1 Joh 3:3. Han påfyller oss med kärlek och Kraft för att vi ska älska, det bör inte sammankopplas med magisk fetischism utan det som födde hela kyrkan – Kraft från höjden i den Helige Ande, vilket ledde till egendomsgemenskap. Läs gärna det jag skrivit här: http://kristenunderjord.wordpress.com/2011/09/01/micael-tank-inte-pa-det-som-ar-pa-jorden/
Gud välsigne dig! Ses på Sammankomsten.
Det här är spännande Micael! Tack!
Om jag förstår skillnaderna mellan våra teologier så är det bland annat:
Micael: “Kraft från höjden”
Per: Kraft från jorden. Skapelsegud, snarare än härskargud.
Micael: “När vi ser Jesu renhet renar vi oss”
Per: Vi behöver smutsa ner oss i kampen, bli mindre rena. Mindre fokuserade på vår egen renhet, och fokusera på de som förtrycks.
Micael: “Han påfyller oss med … kraft”
Per: Gud påfyller inte, laddar inte batterierna, styr inte vad som sker; är ingen mäktig magiker. Gud är kraften i myllan, jorden, växandet, omsorgen, mötet, gemenskapen, kampen för förtyckta, kraften i fängelsecellenför motståndets skull, kampen i solidariteten.
Micael: “När vi tänker på hur det ser ut i Himmelriket, där fred och jämlikhet råder, lever vi liv i goda gärningar.”
Per: Gudsriket är kommuniteten, kyrkan, samhället vi lever idag. Och därför kan misslyckas med. (Här gör väl marxismen ofta samma misstag när den föreställer sig en revolution i framtiden, istället för att leva revolutionen igen och igen.
Nja, jag skulle inte uttrycka det så, det blir problematiskt när du antyder att jag står för magi när jag gett Bibelord på alla fyra påståenden ovan. Att vi ska få kraft från höjden är ett uttryck Jesus själv använder i Apg 1. Renheten jag åsyftade på var förstås inte bokstavlig renhet, utan den moraliska renheten, helgelsen, som gör att vi engagerar oss för de fattiga. Att synda hjälper ingen i det långa loppet. Och återigen, jag är tveksam till att motsättningen gott liv i Himlen vs gott liv på jorden existerar. Kolla gärna igenom följande klipp där jag diskuterar detta:
Gud välsigne dig!